Mänskliga rättigheter i samhällskunskapsämnet - Lärares tal om innehåll och mål
Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättig...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2019
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27522 |
| Summary: | Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättigheter möts. Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll omfattar påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om mänskliga rättigheter. Den datainsamlingsmetod som används består av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet analyseras i två steg där det första steget innehåller påverkansfaktorer i form av fyra dimensioner som beskrivs i Öberg (2016). Resultatet visar att den styrande dimensionen och den didaktiska dimensionen är framträdande hos samtliga lärare. Dessutom synliggörs att den personliga dimensionen är tydlig i en av lärarnas tal medan den samhälleliga dimensionen är det hos någon annan. I ett andra steg analyseras lärarnas mål med sin undervisning utifrån fyra perspektiv på Human Rights Education som återges i Adami (2014). Fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare är mest närvarande i lärarnas tal. Resultatet visar dock att perspektiven är otillräckliga för att beskriva lärarnas mål vilket härleds till dess bristande koppling till en svensk skolkontext i allmänhet och till samhällskunskapsämnet i synnerhet. Snarare bör lärarnas mål med undervisningen förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran. |
|---|