| Summary: | Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur högläsning används enligt lärare i lågstadiet samt vilka uppfattningar de har om dess nytta och effektiva sätt att arbeta med den. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i år 1–3. Vårt resultat visar att lärare i stor omfattning använder högläsning i undervisningen. Även om lärarna inte hade god kunskap om effektiva modeller för högläsning använde de sådana omedvetet, då spår av dessa kan synas i deras arbetssätt. Det har också visat sig att lärare hade kunskap om flera fördelar som högläsningen bidrog med, dock var det många aspekter som inte nämndes. Lärarnas huvudsyfte med högläsningen var att skapa en mysig stund för eleverna vilket de menade skulle resultera i att det ökade elevers läslust och deras ordförråd. Då deras arbetssätt gav resultat gällande detta samt att de använde högläsning som en metod i den övriga undervisningen, kan det ge skäl för att göra högläsningen till en mysig stund. Att lärarna inte arbetade med högläsningen kan också bero på att, högläsning inte nämns i läroplanen. Detta verkar då ha resulterat i att lärare använder högläsningen skiljt från ämnesundervisningen, som en ”vid sidan av-praktik”. Dock är denna studies slutsats att lärare skulle kunna utnyttja högläsningen ännu mer i undervisningen för att mer effektivt stimulera elevers läsutveckling.
|
|---|
