Heteronormativitet i sexualitets- och relationsundervisningen : En observationsstudie

• Main Author: Hast, Ylva Li
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2014
• Subjects: Gymnasieskola; Sexualitets- och relationsundervisning; Observation; Heteronormativitet
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227098

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället. Utöver detta söktes även kunskap om hur lärare bemötte eventuella kränkande handlingar och om det förekom ett osynliggörande av homosexuella, bisexuella eller transpersoner (HBT-personer) i sexualitets- och relationsundervisningen. Studien baserades på observationer av tre lärares sexualitets- och relationsundervisning inom naturvetenskap och biologi. Genom att analysera undervisningens följemeningar kunde slutsatser dras kring vilka socialiserande effekter undervisningen skapade. Samtliga av de tre lärarna undervisade om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall tycktes undervisningen ämna ge eleverna information om hur en person kan avvika från normen, hur dessa personer ofta känner sig eller ge exempel på hur homosexuellas förutsättningar tidigare sett ut. Vid flera tillfällen användes genetik och evolution för att förklara varför homosexualitet, bisexualitet eller könsöverskridande identitet och uttryck har uppstått. Resultaten visade på att lärarna inte sällan utgick ifrån att samtliga elever definierade sig själva som heterosexuella. De kränkande ord som förekom i undervisningen bemöttes inte av läraren och observationerna visade på att det förekom ett osynliggörande av HBT-personer. Under de observerade lektionerna nämndes aldrig heteronormen, och ingen problematisering skedde av den makt och de privilegier som kan kopplas till heterosexualiteten.