| Summary: | I stadsplaneringssammanhang blir det allt vanligare att arbeta med visioner. Visionen kan sägas beskriva en viss formulerad önskvärd framtidsbild. Vidare präglas stadsplaneringen av en utveckling där formationer som kan sägas vara gränsöverskridande mellan privat och offentlig sektor, så kallad governance, blir allt vanligare. Governanceformationer i kombination med visionsplanering kan därför antas påverka inflytandet i processerna och i förlängningen hur staden formas. Framtidsbilder genom visioner kan i stadsplaneringssammanhang sägas vara knutna till en viss geografisk plats. Framtidsbilderna kan även sägas representera en viss önskvärd framtid. Då framtidsbilderna representerar en alternativ projicering så kan det förstås som att platsen som visionen är knuten till kan upplevas genom flera olika alternativa verkligheter. Då förväntningar kan antas påverka aktörernas beteende så kan makten att formulera framtidsbilder genom dessa alternativa verkligheter sägas påverka aktörer och deras handlande även om visionen inte är en juridisk produkt. Makten att formulera framtiden genom visionen kan således sägas vara av stor betydelse. Föreliggande uppsats positionerar den alternativa framtidsbilden i Lefebvres (1991) tänkta rum. Genom att positionera den i ett av rummen i Lefebvres rumsliga teoretiska triad så blir materialet analyserbart och maktperspektiv och prioriteringar genom abstrakta rum synliggörs och analyseras. Det tänkta rummet antas i uppsatsen vara diskursivt format och dominant jämte de övriga rummen då det strävar efter att forma dem. Genom att forma dem kan det också antas utesluta andra uppfattningar om platsen och på så vis dominera platsen så väl diskursivt som materiellt. På så vis präglar diskursen platsen även materiellt (rumsliga praktiker) och associationsmässigt (de levda rummen). Genom de teoretiska perspektiven så undersöker föreliggande uppsats hur inflytandet i processen att ta fram en visionsplan har sett ut, samt hur behovet av en visionsplan ser ut för platsens olika aktörer, samt hur framtidsbilderna genom visionen har präglat platsen och till den knutna aktörer. Uppsatsens forskningsdesign är en fallstudie. Fallet undersöks med hjälp av intervjuer av till platsen knutna aktörer, samt visionsdokument. Uppsatsens resultat och slutsatser visar att det funnits olika sorters tillträde till det arbete som föregick visionen, alltså visionsarbetet, där ett ägande låter aktören konstituera utgångspunkter för den framtidsbild som kommuniceras i visionen. Vidare visar den att utformningen av förslaget huvudsakligen kommer från kommunen och att nätverket snarare har etablerats i syfte att skapa förtroende och tillit. Dessutom visar uppsatsens re att aktörsperspektivet på behovet av en visionsplan, och i förlängningen en förändring av platsen, huvudsakligen kan kopplas till hur aktörernas marknadsekonomiska förhållande till den framtida bild som kommuniceras i visionsplanen ser ut. Även associationer och minnen spelar roll för det upplevda behovet. Vidare så visar uppsatsens resultat och slutsatser hur visionen, genom den förändringsdiskurs den etablerar, exkluderar aktörer från platsen genom marknadslogiska processer. Detta kan förstås som att det tänkta framtida rummet (visionen), genom dialektala rumsproduktioner, har skapat ett nytt socialt rum – ett Norra Sorgenfri som är redo för stadsbyggnadsomvandling. Exkluderingen av aktörerna i processen kan tillskrivas abstrakta rumssyner.
|
|---|
