| Summary: | Vilken funktion fyller industriverksamheter i våra städer? Relationen mellan industrin och staden i övrigt har historiskt sett hängt ihop med tidens trender och ideal. I den tidiga industrialismens industristäder var begreppen industri och stad nästintill synonyma, men från och med funktionalismens tankar om separering fram till idag har denna relation blivit allt mer ansträngd. Kontinuerligt har industrin gått från att vara en av stadens centrala funktioner, till att förpassas längre och längre ut. Först ut från staden, därefter ut från landet. Industrin har helt enkelt haft svårt att passa in i visioner om den goda staden. 2016 släppte staten en strategi under namnet Smart industri, som vittnar om ett trendbrott mot denna utveckling. Enligt strategin ska vi skapa så bra förutsättningar som möjligt för en nyindustrialisering, där högteknologiska, avancerade industrier uppmuntras till att återinträda i våra svenska städer. Det är detta möte denna studie syftar till att behandla. Relationen mellan stad och industri står alltså inför ett paradigmskifte - från att ha förpassats ut ur staden ska vi ge plats för dessa på nytt. Hur går detta ihop med den lokala stadsplaneringen och dess föreställningar om den goda staden? En flerfallstudie har därför genomförts i två städer där vi kan finna exempel på denna nyindustrialiseringstrend. Northvolts etableringar i Skellefteå och Västerås är två av de mest uppmärksammade fallen där denna högteknologiska tillverkningsindustri på senare tid har slagit rot. Studien syftar alltså till att analysera kommunala planerares tankar och föreställningar om detta möte mellan industri och lokal stadsplanering. Studien fann ett varierande resultat, där städernas olika historier och förutsättningar påverkade hur planerare formulerade sig kring dessa etableringar. I Skellefteå fann vi hur etableringen sågs som synonymt med en slags dramatisk ekonomisk tillväxt - etableringen av Northvolt har potentialen att rädda staden ur den ekonomiska stagnationen som staden har kämpat med sedan 90-talet. I Västerås identifierades istället en syn på denna etablering som en del i stadens platsmarknadsföringsstrategi, där etableringen är väl förenlig med hur man redan innan arbetade med att profilera sig som en slags internationell el- och energistad. Beroende på stadens förutsättningar, och de förväntningar man har på vad etableringen ska göra för staden, så formulerar sig planerarna annorlunda gällande de planeringsutmaningar staden står inför och vilken vision man har om stadens utveckling. Vad som är klart är dock detta: oavsett kontexten så kämpar planerarna för att skapa de bästa förutsättningarna för dessa industrietableringar i detta nyindustriella tidevarv. En annan sak som vi kan konstatera är att den tekniska infrastrukturen är helt avgörande vid dessa etableringar, och många av de utmaningar som aktualiseras vid denna process är kopplade till denna sfär. Detta innebär att kommuner med just stora tillgångar inom hårda värden som mark, elkraft, vatten och infrastruktur är de som har bäst förutsättningar för att locka till sig dessa verksamheter. Även kompetensförsörjningen är en annan viktig sådan faktor. Avslutningsvis fördjupar vi oss i en avslutande reflektion - vilka blir vinnarna i denna nyindustriella era?
|
|---|
