Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren
Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick för...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion
2015
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20367 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-du-20367 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-du-203672018-01-11T05:12:30ZSorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnarensweSällström, EricHögskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion2015the arousal theoryDjupintervjuintervjupersonerkänslormusikaliska styckensorglig musikMedia and Communication TechnologyMedieteknikSyftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20367application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
the arousal theory Djupintervju intervjupersoner känslor musikaliska stycken sorglig musik Media and Communication Technology Medieteknik |
spellingShingle |
the arousal theory Djupintervju intervjupersoner känslor musikaliska stycken sorglig musik Media and Communication Technology Medieteknik Sällström, Eric Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
description |
Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor. |
author |
Sällström, Eric |
author_facet |
Sällström, Eric |
author_sort |
Sällström, Eric |
title |
Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
title_short |
Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
title_full |
Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
title_fullStr |
Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
title_full_unstemmed |
Sorglig musik : En studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
title_sort |
sorglig musik : en studie om sorglig musik och dess framkallande av känslor hos lyssnaren |
publisher |
Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20367 |
work_keys_str_mv |
AT sallstromeric sorgligmusikenstudieomsorgligmusikochdessframkallandeavkanslorhoslyssnaren |
_version_ |
1718604666480099328 |