| Summary: | Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. === Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.
|
|---|
