Sjuksköterskans erfarenhet av att möta döende patienters existentiella frågor : en litteraturstudie

• Main Authors: Byström, Sara, Sandström, Jessica
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap 2021
• Subjects: Existentiella frågor; Sjuksköterskor; Upplevelser; Palliativ vård; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8815

Bakgrund: Palliativ vård ökar både i Sverige och internationellt, vårdformen har beskrivits som komplex då patienter och deras närstående befinner sig i en påfrestande svår existentiell situation. Kommunikation är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient leder till en ökad förståelse och ger möjlighet till en bättre vård. Tidigare forskning har visat att existentiella samtal upplevs av sjuksköterskor som svåra att hålla, en bidragande faktor kan vara att begreppet inte har en allmänt vedertagen definition. Medvetenhet finns om behovet av att prioritera existentiella samtal, ändå tycks de utebli, då forskning visar att patienterna önskar samtala mer kring dessa frågor. Syfte:Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienters existentiella frågor. Metod:En litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat:I resultatet presenteras tre huvudteman med vardera tre subteman. Professionella förutsättningar: kommunikationskunskaper, förmåga att identifiera och bemöta samt trygghet i roll som sjuksköterska. Personliga förutsättningar: relation, närhet/distans - emotionell påverkan och självkännedom. Organisatoriska förutsättningar: tid/resurser, utbildning och professionell stöttning. Från dessa teman kunde det lyftas fram att sjuksköterskor tycker att det är viktigt att samtala kring existentiella frågor men upplevde varierande grad av förutsättningar och hinder för att kunna hålla dem. Det framkom att ökad kunskap genom utbildning, förberedelse inför samtalet och reflektion sågs öka tryggheten att samtala om existentiella frågor. Slutsats:För att existentiella samtal ska bli av och bli bra menade sjuksköterskorna det krävdes en trygghet och styrka i sin profession, en god självkännedom, ett självförtroende samt organisatorisk support genom tid, bemanning, handledning och utbildning.