En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Pettersson, Stefan
Format: Others
Language:Swedish
Published: Försvarshögskolan 2003
Subjects:
EU
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1821
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-fhs-1821
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Finland
Sverige
Österrike
Alliansfrihet
Neutralitet
Neutralitetspolitik
ESFP
ESDP
NATO
EU
Säkerhetspolitik
Uppsatser
Chefsprogrammet
Chefsprogrammet 2001-2003
SOCIAL SCIENCES
SAMHÄLLSVETENSKAP
spellingShingle Finland
Sverige
Österrike
Alliansfrihet
Neutralitet
Neutralitetspolitik
ESFP
ESDP
NATO
EU
Säkerhetspolitik
Uppsatser
Chefsprogrammet
Chefsprogrammet 2001-2003
SOCIAL SCIENCES
SAMHÄLLSVETENSKAP
Pettersson, Stefan
En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
description Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU. Undersökningen fokuserar tidsmässigt runt perioden år 2001 ochomfattar, för respektive undersökt stat, politiska officiella deklarationer, riksdagspartiers officiellaställningstaganden, folkopinionens ställning, investeringar i försvarssystem och strukturer och slutligenvanans påverkan rörande alliansfrihet och neutralitet. Uppsatsen har en mycket direkt och konkretteorikoppling till Kjell Goldmanns teori om de faktorer som stabiliserar eller destabiliserar en politik.Resultatet visar att de tre staterna avvecklat sin neutralitetslinje men också att det i alla tre stater finnsinrikespolitiska faktorer som i olika grad verkar stabiliserande på den säkerhetpolitiska handlingslinjeninnebärande fortsatt alliansfrihet. Undersökningen visar också att staterna skiljer sig åt på olika punkter ochatt det ur det inrikespolitiska perspektivet inte går att betrakta staterna som en enhetlig grupp. === The security policy cooperation within the European Union is more andmore deepened and due to the Nice-summit, year 2001, the ESDP wasinstitutionalised.Within the European Union there are three states that all became membersin the year 1995. In the accession negotiations all three states, in order toallay the fears of other member states in the Union, they issued a jointdeclaration, in which they made several assurances. They promised, forexample, that their accession would serve to strengthen the coherence ofthe Union and its capacity to act within the area of foreign and securitypolicy. This situation has created a pressure for change and adaptation onthe three countries positions concerning security policy, in order to matchthe new European security climate. This essay identifies this pressure forchange and put forward questions regarding, if some central domesticpolicy factors work in act to hamper a development that might imply theend of non-alliance and neutrality, and eventually a development that willlead to a membership in a defensive alliance, NATO or a reformed EU.The investigation focuses at a period around year 2001 and comprises, foreach investigated state, official political declarations, official stands of theparty’s in Parliament, views of the opinion, investments in defence systemsand structures, and finally how the custom affects the policy of nonalignment and neutrality.The essay has a very clear and distinct connection to Professor KjellGoldmanns theory concerning factors that work as stabilizers ordestabilizers of foreign policy.The results show that the three states all have relinquished their neutralitypolicy, but also that there, in all three states, are domestic policy factorsthat works in order to stabilize a policy of continued non-alliance. Theinvestigation show that the impact of the stabilizers differs between thestates and that they do not represent a heterogeneous group of countries ina perspective of how domestic policy affect security policy standpoints.The essay is written in Swedish with this abstract in English. === Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
author Pettersson, Stefan
author_facet Pettersson, Stefan
author_sort Pettersson, Stefan
title En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
title_short En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
title_full En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
title_fullStr En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
title_full_unstemmed En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike
title_sort en komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för finland, sverige och österrike
publisher Försvarshögskolan
publishDate 2003
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1821
work_keys_str_mv AT petterssonstefan enkomparativstudieavhurinrikespolitiskafaktorerpaverkarenfortsattlinjeavalliansfrihetochneutralitetforfinlandsverigeochosterrike
_version_ 1716522923679809536
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-fhs-18212013-01-08T13:31:53ZEn komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och ÖsterrikeswePettersson, StefanFörsvarshögskolan2003FinlandSverigeÖsterrikeAlliansfrihetNeutralitetNeutralitetspolitikESFPESDPNATOEUSäkerhetspolitikUppsatserChefsprogrammetChefsprogrammet 2001-2003SOCIAL SCIENCESSAMHÄLLSVETENSKAPDet säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU. Undersökningen fokuserar tidsmässigt runt perioden år 2001 ochomfattar, för respektive undersökt stat, politiska officiella deklarationer, riksdagspartiers officiellaställningstaganden, folkopinionens ställning, investeringar i försvarssystem och strukturer och slutligenvanans påverkan rörande alliansfrihet och neutralitet. Uppsatsen har en mycket direkt och konkretteorikoppling till Kjell Goldmanns teori om de faktorer som stabiliserar eller destabiliserar en politik.Resultatet visar att de tre staterna avvecklat sin neutralitetslinje men också att det i alla tre stater finnsinrikespolitiska faktorer som i olika grad verkar stabiliserande på den säkerhetpolitiska handlingslinjeninnebärande fortsatt alliansfrihet. Undersökningen visar också att staterna skiljer sig åt på olika punkter ochatt det ur det inrikespolitiska perspektivet inte går att betrakta staterna som en enhetlig grupp. The security policy cooperation within the European Union is more andmore deepened and due to the Nice-summit, year 2001, the ESDP wasinstitutionalised.Within the European Union there are three states that all became membersin the year 1995. In the accession negotiations all three states, in order toallay the fears of other member states in the Union, they issued a jointdeclaration, in which they made several assurances. They promised, forexample, that their accession would serve to strengthen the coherence ofthe Union and its capacity to act within the area of foreign and securitypolicy. This situation has created a pressure for change and adaptation onthe three countries positions concerning security policy, in order to matchthe new European security climate. This essay identifies this pressure forchange and put forward questions regarding, if some central domesticpolicy factors work in act to hamper a development that might imply theend of non-alliance and neutrality, and eventually a development that willlead to a membership in a defensive alliance, NATO or a reformed EU.The investigation focuses at a period around year 2001 and comprises, foreach investigated state, official political declarations, official stands of theparty’s in Parliament, views of the opinion, investments in defence systemsand structures, and finally how the custom affects the policy of nonalignment and neutrality.The essay has a very clear and distinct connection to Professor KjellGoldmanns theory concerning factors that work as stabilizers ordestabilizers of foreign policy.The results show that the three states all have relinquished their neutralitypolicy, but also that there, in all three states, are domestic policy factorsthat works in order to stabilize a policy of continued non-alliance. Theinvestigation show that the impact of the stabilizers differs between thestates and that they do not represent a heterogeneous group of countries ina perspective of how domestic policy affect security policy standpoints.The essay is written in Swedish with this abstract in English. Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1821application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess