Fysisk aktivitet och mental hälsa : En kvalitativ intervjustudie om fyra gymnasieelevers syn på kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa

• Main Authors: Claesson, Johanna, Gudjónsdóttir, Karen
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2018
• Subjects: Other Health Sciences; Annan hälsovetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5346

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka fyra gymnasieelevers syn på kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Vi har använt oss av följande frågeställningar: <ul type="disc">Hur tycker eleverna att fysisk aktivitet påverkar deras mentala hälsa? Vad har eleverna för kunskap om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa? Hur har eleverna fått den kunskapen som de besitter?     Metod Studien är kvalitativ och bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever (två flickor och två pojkar) som går sista årskursen. De deltagande eleverna kunde hittas genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet har analyserats utifrån en helhetsanalys. Lev Vygotskijs sociokulturella teori har använts som teoretisk utgångspunkt i denna studie.   Resultat Resultatet visar att eleverna i denna studie anser att det finns en positiv koppling mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Eleverna finner bland annat att fysisk aktivitet hjälper dem att kunna hantera stress bättre och de ser det som avkopplande att vara fysisk aktiva på något vis. Eleverna besitter kunskap om kopplingen gällande fysisk aktivitet och mental hälsa och denna kunskap har de ofta fått i någon form av undervisning i skolan.   Slutsats Eleverna mår bra av att vara fysiska aktiva och upplever att det hjälper de att hantera stress och koppla av. Det är tydligt dock att eleverna saknar undervisning i skolan om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Vi anser att eleverna besitter mer kunskap än de tror eftersom de lyfte sådan kunskap men de var bara inte medvetna om det. De kunde heller inte alltid riktigt sätta ord på den kunskapen som de hade. Det kan också vara så att eleverna har svårt att kommunicera kring detta ämne, då det inte kanske pratas så mycket om det i skolan. Om eleverna ska kunna kommunicera om sina kunskaper behöver detta tas upp i undervisningen så att språket och kommunikationen kan leda till ett lärande. Detta påpekar Vygotskij som något av det viktigaste i den sociokulturella teorin för att ett lärande ska kunna ske.