Psykisk ohälsa hos kvinnor som erfarit intimt partnervåld : i relation till fysisk aktivitet

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt a...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Börjesson, Emma, Roos, Matilda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5758
Description
Summary:Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld skiljde sig (1) grad och symtom av Post traumatiskt stress syndrom (PTSD)? (2) grad och symtom av depression? (3) grad och symtom av stress? Metod Urvalet var 97 kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Kvinnojourer kontaktades via mail och stödgrupper för våld i nära relationer kontaktades på Facebook. Data samlades in via en digital anonym enkät som innefattade tre validerade enkäter; PCL-5 för PTSD, MADRS-S för depression och PSS-10 för stress, samt fem egenkonstruerade frågor och två utav Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet. Grupperna fysiskt aktiva och ej fysiskt aktiva analyserades. Graden av PTSD, depression och stress utvärderades ifrån totalpoängen på PCL-5, MADRS-S och PSS-10. Symtomen utvärderades utifrån de enskilda frågorna. Resultat Medelvärdet på PCL-5 för fysiskt aktiva var 39.3, och 44.9 för ej fysiskt aktiva (p=0.14). Medelvärdet på MADRS-S var 20.2 för fysiskt aktiva, och 22.1 för ej fysiskt aktiva (p=0.43). Båda medelvärdena klassades som “hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än två veckor” enligt gränsvärden. Medelvärdet för fysiskt aktiva på PSS-10 var 22.1, och 23 för ej fysiskt aktiva (p=0.53). Tre symtom visade signifikanta skillnader mellan grupperna, mindre symtom rapporterades av de fysiskt aktiva kvinnorna. Symtomen för PTSD var; “problem att minnas den stressfulla upplevelsen” (p=<0.02) och “förlust av intresse i aktiviteter som du brukade njuta av” (p=<0.05). För stress var symtomet; “känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv” (p=<0.05). Slutsats Graden av PTSD, depression och stress skiljde sig inte hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. P-värdet var 0.14 på PCL-5, två frågor hade signifikant skillnad och skillnaden mellan medelvärdena var större än MADRS-S och PSS-10. Den psykiska sjukdom som var närmast att påvisa signifikant skillnad var PTSD, där fysiskt aktiva hade lägre medelvärde.