Goda rörelsekvaliteter, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga : hur tolkar och bedömer lärare i idrott och hälsa på gymnasiet ett kunskapskrav i jämförelse med bedömningsstödet

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ochbedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd avaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hurSkolverkets...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eriksson Bergman, Fanny, Gelinder, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6542
Description
Summary:Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ochbedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd avaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hurSkolverkets bedömningsstöd är formulerat. 1. Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet vad gäller transformering och realiseringav läroplanen? 2. Hur beskriver Skolverket i bedömningsstödet att kunskapskravet kan tolkas ochbedömas? 3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärarnas respektivebedömningsstödets utsagor? Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med intervju och textanalys som metod.Respondenterna som intervjuades var fyra legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.Intervjun delades upp i olika kategorier utifrån de begrepp som finns i det undersöktakunskapskravet, goda rörelsekvaliteter, bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga. Sammabegrepp analyserades sedan i textanalysen av det tillgängliga bedömningsstödet för idrott ochhälsa på gymnasiet. En jämförelse gjordes sedan återigen med utgångspunkt av begreppen. Resultat Av resultatet framkom både skillnader och likheter i hur lärare respektive bedömningsstödettolkar och bedömer kunskapskravet. Vid tolkning av kunskapskravet använde respondenternasynonyma ord för beskrivning av begreppen. De främsta skillnaderna var gällande bedömningdär det övergripande var att lärarna känner sig osäkra på begreppen, vad de innebär och hurde ska bedömas likvärdigt. Slutsatser Lärarna i studien och tidigare forskning visar en osäkerhet i hur transformeringen ochrealiseringen av kunskapskravet ska ske. Trots detta visar resultaten på att det tolkas påliknande sätt, även i bedömningsstödet. Detta leder till likvärdighet när det kommer tilltolkning och bedömning, trots detta upplever lärarna att kunskapskravet inte går att bedömalikvärdigt. === Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education for upper secondaryschool interpret and assess the knowledge requirement in the curriculum: "The student canwith good movement qualities carry out a range of activities that develop physical ability",and then compare it with how Skolverket (The Swedish National Agency for Education)assessment support is phrased. 1. How do teachers interpret and assess the knowledge requirement regarding transformationand realization of the curriculum? 2. How does Skolverket describe in the assessment support that the knowledge requirementcan be interpreted and assessed? 3. What similarities and differences can be identified between the teachers' and assessmentsupport's statements? Method The methodological approach used in this study is qualitative, with interview and text analysisas the method. The respondents interviewed were licensed teachers in physical education. Theinterview was divided into different categories based on the concepts contained in theknowledge requirement examined. The same concept was then analyzed in the text analysis ofthe available assessment support in physical education in upper secondary school. Acomparison was then made again on the basis of the concepts, good movement qualities,breadth of activities and physical ability. Results The results revealed both differences and similarities in how teachers and the assessmentsupport interpret and assess the knowledge requirement. When interpreting the knowledgerequirement, synonymous words were used to describe the concepts. The main differenceswere regarding assessment, where the overall was that teachers feel uncertain about theconcepts, what they mean and how they should be assessed equally. Conclusions The teachers in the study and previous research show an uncertainty in how thetransformation and realization of the knowledge requirement should take place. Despite this,the results show that it is interpreted in a similar way, also in the assessment support. Thisshould lead to equivalence when it comes to interpretation and assessment, but despite this,the teachers feel that the knowledge requirement cannot be assessed equally.