Stormkök – lärarnas väg till friluftsliv : En kvalitativ studie om hur lärarnas synsätt påverkar undervisningen i friluftsliv

• Main Authors: Sundelin, Anders, Ålander, Hanna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle 2021
• Subjects: Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6588

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilket synsätt verksamma och behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa har på ämnesområdet friluftsliv. Studien avser vidare att undersöka vad lärarna anser är viktig kunskap i friluftsliv samt hur lärarnas synsätt speglas i lärarnas didaktiska val gällande undervisning och bedömning i friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Vad anser lärarna att kunskap i friluftsliv är? Hur påverkar lärarens syn på friluftsliv de didaktiska valen i undervisningen? Vilka kunskaper bedöms i friluftslivsundervisningen? Metod Studien tar utgångspunkt i en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Det har använts ett bekvämlighetsurval som består av sex behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa. Respondenterna arbetar i olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes både via fysiska och digitala möten. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras genom innehållsanalys. Resultat Samtliga lärare i studien anser att friluftsliv innebär någon form av vistelse i naturen. I undervisningen ligger fokus på att eleverna ska lära sig traditionella friluftstekniker såsom att orientera, laga mat och göra upp eld samt kunna allemansrätten och olika säkerhetsaspekter. Respondenterna anser att det inte tydligt framkommer i läroplanen vad eleverna ska lära sig i friluftsliv och de menar att det finns en rad olika faktorer som påverkar undervisningen. De påverkande faktorerna som de flesta av respondenterna nämner är skolans geografiska placering, tid och ekonomi. För att undervisa i ”riktigt” friluftsliv behövs en naturmiljö vilket medför att den praktiska undervisningen oftast är förlagd till friluftsdagar för att kunna ta sig till en åtråvärd plats. Hur bedömningen sker och vad som ligger till grund för bedömningen varierar. Slutsats Studien visar att lärarnas synsätt på vad friluftsliv innebär verkar i hög grad påverka deras möjligheter att genomföra friluftslivsundervisning. Lärarnas syn på friluftsliv är i linje med den officiella definition av friluftsliv där upplevelse och rekreation står i centrum. Lärarna gör inte någon distinktion mellan friluftsliv i och utanför en skolkontext. Bedömningen i friluftsliv anses vara utmanande och vad som bedöms varierar bland lärarna. === Aim The aim of this study is to investigate the views on friluftsliv among physical education and health (PEH) high school teachers. Furthermore, the study intends to investigate what the teachers consider to be important knowledge in friluftsliv and how the teachers’ views are reflected in the teachers’ didactic choices regarding teaching and assessment. The questions that have been used are: What do teachers think the knowledge in friluftsliv is? How does the teachers’ view of friluftsliv affect the didactic choices in teaching? What knowledge is assessed in friluftsliv? Method The study is based on qualitative methodology, where semi-structured interviews form the basis for data collection. A convenience sample has been used, consisting of six qualified upper secondary school teachers in physical education and health. The respondents work in different schools in the Stockholm area. The interviews were held both on site and digitally. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed by using a content analysis. Findings All teachers in the study believe that friluftsliv involves some form of stay in nature. The teaching focuses on students learning traditional outdoor techniques such as orienteering, cooking, making fires and knowing the right of public access and various safety aspects. The respondents believe that it is not clear in the curriculum what the students should learn in friluftsliv and they believe that there are a number of different factors that affect the teaching of friluftsliv. The school's geographical location, time and finances are factors that most of the respondents mention. To teach "real" friluftsliv a natural environment is needed, which means that the practical teaching is usually conducted in outdoor days to be able to get to a desirable location. How the assessment takes place and what forms the basis for the assessment varies. Conclusions The study shows that teachers' views on what friluftsliv entails affect their opportunities to carry out friluftsliv teaching. The teachers' view of friluftsliv is in line with the official definition of friluftsliv where experience and recreation are at the center. Teachers do not make any distinction between friluftsliv in and outside a school context. The assessment in friluftsliv is considered challenging and what is assessed varies among the teachers.