Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att m...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Larsson, Monica
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12302
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-12302
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-123022017-07-13T05:22:43ZHur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orkasweLarsson, MonicaHögskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd2017fysisk aktivitethjärtinfarkthjärtrehabiliteringtröttheträdslavälbefinnandesjälvförtroendelivskvalitetNursingOmvårdnadHjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12302application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic fysisk aktivitet
hjärtinfarkt
hjärtrehabilitering
trötthet
rädsla
välbefinnande
självförtroende
livskvalitet
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle fysisk aktivitet
hjärtinfarkt
hjärtrehabilitering
trötthet
rädsla
välbefinnande
självförtroende
livskvalitet
Nursing
Omvårdnad
Larsson, Monica
Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
description Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv.
author Larsson, Monica
author_facet Larsson, Monica
author_sort Larsson, Monica
title Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
title_short Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
title_full Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
title_fullStr Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
title_full_unstemmed Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka
title_sort hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : att våga och att orka
publisher Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
publishDate 2017
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12302
work_keys_str_mv AT larssonmonica hurupplevsfysiskaktivitetefterhjartinfarktattvagaochattorka
_version_ 1718496447113986048