Undervisning bortom matteboken

• Main Authors: Adolfsson, Jimmy, Ingesson Bertilsson, Erika
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT 2021
• Subjects: multimodalitet; matematik; multimodal; praktikarkitektur; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25349

Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt. Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie: 1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt? 2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen? 3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola? Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.