Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Agrell, Carina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap 2010
Subjects:
Art
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-594
Description
Summary:Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser. Denne arkitekt är Antoni Gaudí (1852-1926), verket för analysen ärCasa Milá i Barcelona i Spanien. Syftet med uppsatsen är att genom dikotomierna experimentelltjämföra arkitekterna och deras verk, och forskningsinriktningen ligger i att urröna omdikotomierna kan blottlägga insikter om skillnader och/eller likheter som annars kunde varit svåraatt identifiera. Resultatet visar att arkitekterna tolkat filosofin på delvis lika och delvis olika sätt.Sammanfattande har Hundertwasser ett betydligt mer individualiserat formspråk avseende designifikativa arkitekturelementen. Oavsett om den dubbla metoden tillför nya kunskaper eller inte,torde dikotomierna kunna fungera som stöd för arkitekturanalyser och som hjälp vidkonstreflektion.