| Summary: | Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE. Resultaten av studien visade bl.a. att kvinnor hade högre grad av inre motivation till fysisk aktivitet än män. Den högaktiva (HEPA-aktiva) gruppen var de som uppvisade högst grad av inre motivation. Ålder visade negativa korrelationer med aktivitetsnivå och introjicerad reglering och positiva samband med inre motivation och total aktivitetsnivå. Männen i studien hade högre generellt self-efficacy än kvinnor. Ålder, kön och aktivitetsnivå var således faktorer som påverkade motivation hos deltagarna i studien på olika sätt. Det viktigaste för att främja ett fysiskt aktivt beteende är utifrån resultaten av denna studie att ta hänsyn till den enskilda individen och dess förutsättningar.
|
|---|
