Populistiska attityder i Europa Social Survey

Populistiska krafter blir allt mer inflytelserika runt om i västvärlden, populism inklusive alla dess olika inriktningar får ett allt större stöd hos befolkningen sedan början på 2000-talet. Denna uppsats undersöker fyra förklaringsfaktorer som främjar populistiska attityder hos individer...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Avsharova, Sabina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40789
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-40789
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-407892019-10-28T22:26:53ZPopulistiska attityder i Europa Social SurveysweAvsharova, SabinaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle2019PopulismPolitical ScienceStatsvetenskapPopulistiska krafter blir allt mer inflytelserika runt om i västvärlden, populism inklusive alla dess olika inriktningar får ett allt större stöd hos befolkningen sedan början på 2000-talet. Denna uppsats undersöker fyra förklaringsfaktorer som främjar populistiska attityder hos individer som ingår i Europa Social Survey data. Dessa faktorer grundas i Ronald Inglehart och Pippa Norris förklaringsmodeller och skapar underlag för studiens hypoteser. För att genomföra detta tillämpas kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Indikatorer i analysen är sekundärdata från ESS som används för att summera ett populismindex och finna förklaringsvariabler. Syftet är att med hjälp av multipel regressionsanalys framställa vilka förklaringsfaktorer har en påverkan på populistiska attityder samt påvisa ett signifikant samband. Analysen framställer hur populistiska attityder ser ut bland studiens inkluderade länder, samt påvisar ett samband mellan populismindexet och utvalda förklaringsfaktorer. Resultatet visar att fyra förklaringsfaktorer som har inkluderats i studien har effekt på individers mottaglighet för populistiska attityder. Följaktligen redogörs att om individen är missnöjd med livet i sin helhet eller med vårdtjänsterna som finns i respektive land, kan det leda till att den är mer mottaglig för populistiska attityder än om den har låg utbildningsnivå eller tillhör den äldre generationen. Det innebär att studiens hypoteser som avser missnöje och individens bakgrundsfaktorer stämmer överens med Ingleharts och Norris förklaringsmodeller. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40789Forskning i Halmstad, 1400-5409Sabina Avsharovaapplication/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Populism
Political Science
Statsvetenskap
spellingShingle Populism
Political Science
Statsvetenskap
Avsharova, Sabina
Populistiska attityder i Europa Social Survey
description Populistiska krafter blir allt mer inflytelserika runt om i västvärlden, populism inklusive alla dess olika inriktningar får ett allt större stöd hos befolkningen sedan början på 2000-talet. Denna uppsats undersöker fyra förklaringsfaktorer som främjar populistiska attityder hos individer som ingår i Europa Social Survey data. Dessa faktorer grundas i Ronald Inglehart och Pippa Norris förklaringsmodeller och skapar underlag för studiens hypoteser. För att genomföra detta tillämpas kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Indikatorer i analysen är sekundärdata från ESS som används för att summera ett populismindex och finna förklaringsvariabler. Syftet är att med hjälp av multipel regressionsanalys framställa vilka förklaringsfaktorer har en påverkan på populistiska attityder samt påvisa ett signifikant samband. Analysen framställer hur populistiska attityder ser ut bland studiens inkluderade länder, samt påvisar ett samband mellan populismindexet och utvalda förklaringsfaktorer. Resultatet visar att fyra förklaringsfaktorer som har inkluderats i studien har effekt på individers mottaglighet för populistiska attityder. Följaktligen redogörs att om individen är missnöjd med livet i sin helhet eller med vårdtjänsterna som finns i respektive land, kan det leda till att den är mer mottaglig för populistiska attityder än om den har låg utbildningsnivå eller tillhör den äldre generationen. Det innebär att studiens hypoteser som avser missnöje och individens bakgrundsfaktorer stämmer överens med Ingleharts och Norris förklaringsmodeller.
author Avsharova, Sabina
author_facet Avsharova, Sabina
author_sort Avsharova, Sabina
title Populistiska attityder i Europa Social Survey
title_short Populistiska attityder i Europa Social Survey
title_full Populistiska attityder i Europa Social Survey
title_fullStr Populistiska attityder i Europa Social Survey
title_full_unstemmed Populistiska attityder i Europa Social Survey
title_sort populistiska attityder i europa social survey
publisher Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
publishDate 2019
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40789
work_keys_str_mv AT avsharovasabina populistiskaattityderieuropasocialsurvey
_version_ 1719280036460101632