Sjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder - En litteraturstudie

• Main Authors: Eriksson, Maria, Björklund, Mattias
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap 2013
• Subjects: methods; nursing; pressure ulcer; prevention; omvårdnadsåtgärder; trycksår
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15676

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av. Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår. Växelvis tryckavlastande madrasser förebyggde uppkomst av trycksår bäst. 3) Lägesändring; 30 graders vinkling i liggande position avlastade riskområden för utveckling av trycksår bäst. När ansvar för lägesändringar tydliggjordes minskade förekomsten av trycksår. 4) Nutrition; ett ökat kaloriintag minskade risken markant för utveckling av trycksår. Metodologisk aspekt; urvalsmetoden beskrevs tydligt i 8 artiklar och mindre tydligt i 5 artiklar. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärderna riskbedömning, tryckavlastande underlag, lägesändring samt nutrition för att minska risk för uppkomst av trycksår. === Aim: The aim of this literature study was to describe preemptive measures that can be performed by the nurse in order to prevent the development of pressure ulcers. The aim was also to study the sampling methods used in the reviewed studies. Method: The articles for this literature study were gathered from the CINAHL and PubMed databases. Only publications from the years 2007 to 2013 were considered. In total 13 articles were included. Results: The results were divided into four categories: 1) Risk assessment; the use of risk assessment tools was effective in identifying patients at risk for pressure ulcer development. However, it is evident that the nurse experience is an important contributor to identify patients at risk for pressure ulcer formation. 2) Support surfaces; support surfaces is an important measure for prevention of pressure ulcers. Pressure relief mattresses with periodically changing pressure were shown to be the most effective for prevention of pressure ulcers. 3) Reposition; a change of 30 degrees in supine position was the most effective to unload risk areas of pressure ulcers. When the responsibility for changing patient position was clearly defined the frequency of pressure ulcers decreased. 4) Nutrition; with an increaseed caloric intake the risk of developing pressure ulcers clearly decreased. Methodological aspect: The sampling method was clearly described in eight articles and less clear in five articles. Conclusion: This literature study shows that the nurse can use risk assessment, support surfaces, reposition and nutrition to prevent development of pressure ulcers.