| Summary: | Sedan år 2012 finns det sju stycken Hälsingegårdar på UNESCOs världsarvslista. Detta har medfört att intresset för dessa gårdar har ökat både inom Sverige men även internationellt. En Hälsingegård karakteriseras av den detaljrikedom och de träarbeten som präglar byggnaden både exteriört och interiört. Husets tapeter och målningar interiört är även något som kännetecknar huvudbyggnaden på en Hälsingegård. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning det går att energieffektivisera en Hälsingegård med avseende på problematiken som uppstår genom att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde och bevarandekrav. Energieffektiviseringen strävade till en början efter att byggnaden skulle uppfylla krav som ställts av Boverket på specifik energianvändning för småhus i regionen. Idag bedrivs en uthyrningsverksamhet i samarbete med Bo på Hälsingegård som erbjuder turister övernattningsmöjligheter på Hälsingegården under sommarmånaderna. Studien undersökte även vilket energibehov byggnaden har vid en uppvärmning och förlängning av uthyrningssäsongen med två och en halv månad. Studien genomfördes med följande metoder; litteraturstudier, platsbesök, energibalansberäkningar, fuktberäkningar och en kostnadsberäkning. Stor vikt lades vid platsbesöken vilket sedan använts som underlag för de övriga metoderna. För en av de föreslagna åtgärderna genomfördes en analys för att se om åtgärden bidrog till ökad risk för fuktproblem. Genomförandet av dessa metoder har lett fram till olika åtgärder som sänker byggnadens energibehov utan att gestaltningen påverkas. Energibehovet under ett år minskade med 38 procent och under sommarmånaderna maj till september minskade energibehovet med 61 procent genom de åtgärder som presenteras i studien. Att klara målet på 75 kWh/m2 Atemp år, var något som inte gick att uppfylla med de åtgärder som föreslogs i denna studie. Fuktanalysen av den kontrollerade åtgärden visar att risken för fuktproblem minskade efter åtgärden.
|
|---|
