Förtätning av känsliga stadsmiljöer : En fallstudie av Östersund

• Main Authors: Olsson Syväluoma, Joakim, Östberg, Simon
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS 2017
• Subjects: GIS; MCA; city densification; city centers; mixed use.; stadsförtätning; stadskärnor; blandad användning.; Other Civil Engineering; Annan samhällsbyggnadsteknik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24261

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. === Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.