| Summary: | Bakgrund: Kulturell kompetens innebar ett förhållningssätt, där kulturell medvetenhet, attityder och övertygelser gentemot patientens kultur beaktas samt att en god kommunikation säkerställs. Svårigheter att möta patienter med olika kulturell bakgrund i Hälso-och sjukvården fanns, där patienternas omvårdnadsbehov och patientsäkerhet inte kunde säkerställas om kulturell kompetens saknades i verksamheten. Hur detta kunde etableras på bästa sätt var en utmaning, då svårigheter fanns att integrera kompetensen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet sammanställdes av 13 empiriska vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet påvisade att yrkeserfarenheter av att vårda patienter med olika kulturella behov kunde förbättra men även utmana den kulturella kompetensen i omvårdnaden enligt sjuksköterskorna. Kommunikation, attityder samt organisation ansågs vara en viktig men utmanande del för den kulturella kompetensen. Utbildning uppmärksammade sjuksköterskor hur de agerade i omvårdnaden av patienter med olika kulturell bakgrund. Om en individanpassad omvårdnad, baserat utifrån kulturell kompetens tillgodosågs, kunde en patientsäker och god omvårdnad tillhandahållas enligt sjuksköterskorna. Slutsats: Det är av stor vikt att implementera kulturell kompetens i Hälso- och sjukvården, då omvårdnaden av patienter med olika kulturer var en stor del av sjuksköterskeprofessionen. Stöd av organisationen var en viktig faktor för att erhålla kunskap kring olika kulturer samt förstå kommunikationens betydelse. Sjuksköterskor behövde även bli medvetna om sina egna attityder och fördomar. Om patienter kunde mötas med kunskap, respekt och förståelse utifrån kulturell kompetens, möjliggjorde detta till en säker och individanpassad omvårdnad.
|
|---|
