Kvalitet i förskola och skola : En beslutsanalytisk granskning av Skolinspektionenskvalitetsgranskning

• Main Author: Linder, Susanne
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad 2021
• Subjects: Other Engineering and Technologies not elsewhere specified; Övrig annan teknik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35803

Avsikten med Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskningar är att granska kvaliteten i skolor och bidra till skolutveckling genom att identifiera viktiga utvecklingsområden. Sedan hösten 2018 granskas och bedöms skolor inom fyra bedömningsområden: undervisning, rektors ledarskap, bedömning, trygghet och studiero. Syftet med denna uppsats är att analysera Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskningar ur ett beslutsteoretiskt perspektiv med fokus på bedömning av kvalitet som ett sammanvägningsproblem. Ett särskilt intresse riktas mot det som kan vara problematiskt vid bedömningar av sammansatta begrepp och verktyget som används för detta är aggregationsträd. Bedömningsområdet rektors ledarskap används som ett löpande exempel för att diskutera sammanvägning av delbedömningar på fyra olika nivåer. I analysen granskas sammanvägningsproblemets struktur och hur principerna för bedömning av kvalitet ser ut i Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Strukturen visualiseras med ett aggregationsträd bestående av fyra nivåer. Arbetet kommer fram till att mycket tyder på att aggregeringen, så som den beskrivs i Skolinspektionens instruktioner, delvis har olika karaktär på olika nivåer, men att instruktionerna inte medger en lika detaljerad analys av aggregeringen på alla nivåer. Av den anledningen är det svårt att med utgångspunkt från Skolinspektionens instruktioner dra slutsatser om det är en ren villkorsbaserad eller ren värdedifferensbaserad aggregering eller möjligen en blandning av de båda som äger rum. I uppsatsen redogörs för hur helhetsbedömningen går till, otydligheter i Skolinspektionens bedömningsprinciper exemplifieras, och möjligheten att använda delbedömningarna i de olika aspekterna för att åstadkomma en mer nyanserad återkoppling till de granskade skolorna tas upp till diskussion. === The purpose of the Swedish Schools Inspectorate quality audits is to monitor the quality in schools and to contribute to professional development by highlighting important areas. Since the autumn of 2018 the quality audits cover four areas within the school system: instruction, principal leadership, assessment, security and disruptions in instructions. The purpose of this thesis is to analyse the Swedish Schools Inspectorate quality audits from a decision theoretical perspective, focusing on quality assessment as an aggregation problem. An interest is directed towards what can be problematic in assessments of multi-dimensional concepts and the tool used to visualize the structure of such concepts is aggregation trees. One of the four audit areas, principal leadership is used as an ongoing example to discuss the aggregation of partial assessments to four different levels. The analysis focuses on the structure of the aggregation problem and the principles of quality assessments used by the Swedish Schools Inspectorate. Based on how the quality audits are described in the Swedish Schools Inspectorate's instructions, this work concludes that there may be a reason to assume that the aggregation is partly of a different nature at different levels, but that the instructions do not allow an equally detailed analysis of the aggregation at all levels. For this reason, it is difficult to draw conclusions based on the Swedish Schools Inspectorate's instructions, as to whether it is a so-called condition-based aggregation, or if it is a value-difference-based model of aggregation or possibly a mixture of the two that takes place. The essay describes how the overall audit and the decision-making process is carried out, ambiguities in the Swedish Schools Inspectorate's assessment principles are exemplified, and the possibility of using the partial assessments in the various aspects to achieve a more nuanced feedback to the audited schools is discussed.