| Summary: | Bakgrund: Barn som lever med anhörig som lider av psykisk eller fysisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning är en utsatt grupp som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Genom identifiering av barn som lever i dessa familjer kan stödinsatser sättas in. Distriktssköterskor i primärvården arbetar hälsofrämjande genom telefonrådgivning och egen mottagning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor uppfattningar av att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Metod: Datamaterialet analyserades med fenomenografisk metod utifrån kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor vill arbeta för att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare genom tydligare riktlinjer på arbetsplatsen, samverkan med andra instanser som resulterar i stöd till barnet och familjen. Konklusion: Distriktssköterskorna upplever att det är en grupp som förbises, de beskriver att de behöver ökad kunskap och verktyg för att kunna arbeta mer effektivt. Distriktssköterskorna som deltar i studien upplever att deras medveten om barn som anhöriga och unga omsorgsgivare har ökat.
|
|---|
