Kvalitativ dokumentanalys av Agenda 2030 : Skövde kommuns hållbarhetsredovisning

• Main Authors: Sundahl, Sanna, Nybohm, Sofie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande 2021
• Subjects: Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20226

I det så kallade konsumtionssamhället förbrukas långsamt jordens resurser och en uppmaning till förändring beslutades när Världskommissionen för miljö och utveckling publicerade den välkända rapporten "Our Common Future" år 1987. Under de följande åren höll FN konferenser om framtida mål för att uppnå en hållbar framtid. Första mötet hölls år 1992, det andra år 2000 och sist år 2015 då de globala målen fastställdes och fick namnet Agenda 2030. De 17 målen och 169 delmålen är planerade att uppnås till år 2030. Detta har gett regeringarna riktlinjer till att implementera nya regler för hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen implementerade en ny lag 2017, som säger att företag som uppfyller två av tre krav (se sidan 8) måste upprätta en hållbarhetsrapport utöver den ordinarie årsredovisningen. Detta gäller dock inte kommunerna på grund av befintliga lagar (se SFS 1974: 152) som anger att alla kommuner upprätthåller en viss självstyrning. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en svensk kommun, Skövde, upprättar sina hållbarhetsrapporter och om användningen av Agenda 2030 kan hjälpa till att nå de globala målen till år 2030. För att uppnå vårt syfte har vi använt en kvalitativ metod bestående av en dokumentanalys av hållbarhetsrapporter från 2018 till 2020 och statistik från en svensk organisation med namnet Miljöbarometern. En kompletterande semi-strukturerad intervju genomfördes med miljöstrategen vid kommunen. Med en teoretisk referensram bestående av hållbarhet, Agenda 2030 och legitimitetsteori strävar vi efter att förklara följande forskningsfråga: Hur arbetar Skövde kommun med Agenda 2030 i sin hållbarhetsrapport? Studien visar att förbättringar har gjorts genom åren och hållbarhet i allt högre grad blivit en viktig faktor för att skapa en funktionell kommun. I teorin bör vikten av de ekonomiska aspekterna av styrning snarare förflyttas till en mer sekundär roll i stället för att vara av högsta prioritet, även om detta i många fall ännu inte är uppfyllt. Anledningen till att kommunen inte uppnår de globala målen härrör inte från brist på kunskap utan brist på motivation och riktlinjer från regeringen till de styrande politikerna. Kommunen har gått från att enbart diskutera de globala målen till att fastställa en detaljerad handlingsplan för att uppnå så mycket framsteg som möjligt under de kommande åren. === In the so-called consumption society, earth's resources are slowly being depleted and a call for change was decided when the World Commission on Environment and Development published the well-known report “Our Common Future” in 1987. In the following years, the United Nations held conferences, deciding on future goals to obtain a sustainable future. Firstly in 1992, secondly in the year 2000, and lastly in 2015 when the global goals were determined and named Agenda 2030. The 17 goals and 169 sub-goals are set to be accomplished by the year 2030. This has provided governments with guidelines to further the cause and implement new regulations regarding sustainability reporting. The Swedish government implemented a new law in 2017, which states that companies that fulfill two out of three requirements (see page 8) need to establish a sustainability report beyond the regular annual report. This however does not apply to the municipalities because of existing laws (see SFS 1974:152) which states that all municipalities uphold a certain amount of self-governance. The aim of this report is to further research how a Swedish municipality, Skövde, establishes its sustainability reports and if the usage of Agenda 2030 can assist in reaching the global goals by 2030. To accomplish our purpose, we have used a qualitative approach to conducting a document analysis consisting of sustainability reports from 2018 to 2020 and statistics from a Swedish organization named Miljöbarometern. A complementary semi-structured interview was executed with the environment strategist at the local government. With a theoretical frame including Sustainability, Agenda 2030, and legitimacy theory we aim to explain the following research question: How does Skövde municipality work with Agenda 2030 in their sustainability report? The study shows that improvements have been made throughout the years and sustainability has increasingly become an important factor in establishing a functional municipality. In theory, the importance of the economic aspects of governance should rather shift to a more secondary role instead of being a top priority, though this has in many instances yet to be fulfilled. The reason for not achieving the Global goals does not stem from a lack of knowledge but a lack of motivation and guidelines from the government to the ruling politicians. The municipality has gone from merely discussing the global goals to set a detailed course of action to achieve as much progress as possible in the upcoming years.