Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när d...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Samuel, Eli
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30984
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-30984
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-309842016-08-11T05:14:48ZHur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenskasweSamuel, EliHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation2016Fritidshemflerspråkigkommuniceramodersmålspråksociokulturella perspektivettolkstödSyftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30984application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Fritidshem
flerspråkig
kommunicera
modersmål
språk
sociokulturella perspektivet
tolkstöd
spellingShingle Fritidshem
flerspråkig
kommunicera
modersmål
språk
sociokulturella perspektivet
tolkstöd
Samuel, Eli
Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
description Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort.
author Samuel, Eli
author_facet Samuel, Eli
author_sort Samuel, Eli
title Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
title_short Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
title_full Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
title_fullStr Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
title_full_unstemmed Hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
title_sort hur fritidshemspersonalen kommunicerar med elever med bristande kunskaper i svenska
publisher Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation
publishDate 2016
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30984
work_keys_str_mv AT samueleli hurfritidshemspersonalenkommunicerarmedelevermedbristandekunskaperisvenska
_version_ 1718374824695300096