| Summary: | Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. === The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.
|
|---|
