Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg
Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digita...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19048 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-19048 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hkr-190482019-02-13T05:51:17ZElevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktygsweAouseus, DavidNilsson, JohanHögskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildningHögskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning2019Digitala verktygLärandeUppfattningarNaturvetenskapMellanårFenomenEducational SciencesUtbildningsvetenskapFlertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19048application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Digitala verktyg Lärande Uppfattningar Naturvetenskap Mellanår Fenomen Educational Sciences Utbildningsvetenskap |
spellingShingle |
Digitala verktyg Lärande Uppfattningar Naturvetenskap Mellanår Fenomen Educational Sciences Utbildningsvetenskap Aouseus, David Nilsson, Johan Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
description |
Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området. |
author |
Aouseus, David Nilsson, Johan |
author_facet |
Aouseus, David Nilsson, Johan |
author_sort |
Aouseus, David |
title |
Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
title_short |
Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
title_full |
Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
title_fullStr |
Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
title_full_unstemmed |
Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
title_sort |
elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg |
publisher |
Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19048 |
work_keys_str_mv |
AT aouseusdavid eleversuppfattningaromsittlarandeinaturvetenskapmedstodavdigitalaverktyg AT nilssonjohan eleversuppfattningaromsittlarandeinaturvetenskapmedstodavdigitalaverktyg |
_version_ |
1718975866649706496 |