Att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom : En litteraturstudie med kvalitativ ansats

• Main Authors: Andersson, Liza, Axelsson, Lovisa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå 2016
• Subjects: Dementia; experiences; nursing; relatives; support
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10624

Nu för tiden blir människan äldre och med det så ökar risken för att insjukna i demens. Det är en obotlig sjukdom som innefattar en grav försämring av personens minne och intellekt och som slutligen leder till döden. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även alla i dennes omgivning. Symtomen kommer smygande, vanligt är försämrat minne, intellekt och förändrad personlighet. Många av de drabbade är nedstämda, oroliga och kan även vara aggressiva. Detta beror på att de fortfarande har kvar sina känslor och kan känna att något är fel, men de kan inte sätta fingret på vad som är fel. Vid sjukdom så är behovet av stöd oftast stort och det är sjuksköterskans ansvar att ge stöd till den som behöver. För att kunna bemöta de behov som finns behövs kunskap om hur närstående upplever sin situation. Begränsad forskning finns kring närståendes erfarenheter av demenssjukdomen, och majoriteten av forskningen är inriktad på sjukdomen och hur den påverkar hjärnan och patienten. Därför valdes en litteraturbaserad studie till examensarbetet för att belysa erfarenheter av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom. Detta innebär att författarna granskat 10 artiklar från vetenskapliga tidskrifter och sammanställt till ett eget resultat. Temana som bildades efter granskningen var närståendes erfarenheter av stöd och sjukdomens progression och dess effekter på relation och känslor. Det första temat fokuserar just på de närståendes erfarenheter av stöd. Både från vården och andra i samma situation. Resultatet visar att stödet från sjuksköterskan bör vara lättillgängligt och ges i tidigt skede av sjukdomen för att undvika ohälsa. Även att prata med andra i samma situationer var viktigt, många tog hjälp av stödgrupper för att få råd. Andra ville inte ha stöd från sina familjer då de inte ville lägga bördan på dem så de tog själva allt ansvar för den drabbade. Sjukdomens progression och dess effekter på relation och känslor belyser de olika problem som uppkommer under sjukdomens gång. Det förändrade beteendet hos den drabbade skapade irritation och frustration hos de närstående, till exempel när den drabbade tappade tråden i samtal eller uppträdde förvirrat. I samband med det förändrade beteendet formades en ny relation till den drabbade. Känslor av skuld och skam var närvarande för många och specifikt för makar var sorgen av att ha mist den man en gång delat livet med. === Background: Dementia not only affects the individual patient, but also healthcare professionals and the relatives. It is an increasing incurable disease that affects the mind of the afflicted person. He or she will experience difficulties with either expressing oneself, recognizing daily things, performing tasks that he or she previously were able to managed or the ability to plan, initiate or complete various tasks. Aim: The aim of this study was to illuminate experiences of being a relative of an older person afflicted of dementia. Method: A literature based study was performed, analyzing 10 qualitative articles. Results: The results consist of two main themes, relatives experiences of support, with two subthemes, support in the care relationship and support from others in the same situation. The second theme progression of the disease and its affects on relations and feelings, with three subthemes, the partners behavioral change, a new kind of relationship and impact of the disease on feelings. These highlight significant experiences the relatives go through in relation to the disease. Support was something that may be given in different ways and the need for support was necessary. The behavioral change that comes with the disease, results in a new form of relationship with the affected. Feelings of sadness, guilt and shame were constantly present. Conclusion: The results shows that the relatives need support through the entire disease progression when the behavior of the affected changes and a new relationship is formed. When accepting the disease, the relatives found it easier to deal with life in general. Nurses need to have the means to respond to these relatives and to know how they experience their situation, to be able to support them in the best possible way.