Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning
Bakgrund Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle
2009
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2066 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hv-2066 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hv-20662013-01-08T13:21:39ZÄmnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattningsweSwedish, what is the value? : A comparative study of the perceptions of upper secondary school pupils and teachersZobel, WendelinHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle2009svenskasvenskämnetämneteleverläraregymnasieämnetspråkPedgogical workPedagogiskt arbeteBakgrund Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor. Syftet Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet. Resultat Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2066application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
svenska svenskämnet ämnet elever lärare gymnasieämnet språk Pedgogical work Pedagogiskt arbete |
spellingShingle |
svenska svenskämnet ämnet elever lärare gymnasieämnet språk Pedgogical work Pedagogiskt arbete Zobel, Wendelin Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
description |
Bakgrund Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor. Syftet Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet. Resultat Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen. |
author |
Zobel, Wendelin |
author_facet |
Zobel, Wendelin |
author_sort |
Zobel, Wendelin |
title |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
title_short |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
title_full |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
title_fullStr |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
title_full_unstemmed |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
title_sort |
ämnet svenska, till vilken nytta? : en jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning |
publisher |
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle |
publishDate |
2009 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2066 |
work_keys_str_mv |
AT zobelwendelin amnetsvenskatillvilkennyttaenjamforelsemellangymnasieeleversochgymnasielararesuppfattning AT zobelwendelin swedishwhatisthevalueacomparativestudyoftheperceptionsofuppersecondaryschoolpupilsandteachers |
_version_ |
1716517314413723648 |