| Summary: | Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen. Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008. Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna. Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.
|
|---|
