| Summary: | The curriculum for civics studies presents the three disciplines political science, political economy and sociology as the three pillar-stones for civics studies. Previous research shows that political science and political economy are the most prominent disciplines and therefore the sociology are at risk to be neglected in civics studies education. In a world where we struggle with many social issues and where the globalisation and digitizing gives us new challenges which we are unfamiliar with, it may be more important than ever that we are provided with tools that can help us understand ourselves and other people around us. The sociological discipline may work as a tool in civics studies to help promote this understanding. The purpose with this study is to investigate what perception of the sociological discipline teachers in civics studies has and how they say that they implement the sociology in their own civics studies education. To reach this purpose five interviews were made with civics studies teachers in upper secondary school. The material from these interviews were then analysed in relation to classical sociological theories in an attempt to compare these to the teacher’s perception of the sociological discipline. Some conclusions that can be drawn from this study is that there’s a rather big variety between the teachers when it comes to their perception of the sociological discipline. Furthermore the teacher’s answers regarding sociology were rather diffuse which can be interpreted as the result of a lack of knowledge regarding the sociological discipline. The answers that involved sociology with concrete examples of the relation and influence between individuals and social structures shows most resemblance to the classical sociological theories. These perspectives are only present in three of the five teacher’s perceptions and only in limited parts of the interviews. The vagueness in curriculum for civics studies along with the tradition to favour political science and political economy is pointed out as explanations to why there’s such a variety and vagueness in the perceptions of the sociological discipline in civics studies. === I styrdokumenten för samhällskunskapsämnet presenteras de tre disciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som ämnets främsta utgångspunkter. Tidigare forskning visar på att statsvetenskap och nationalekonomi är de discipliner som prioriteras högst och den sociologiska disciplinen riskerar därför att hamna i skymundan i samhällskunskapsundervisningen. I en värld där vi brottas med många samhällsproblem och där globaliseringen och digitaliseringen ger oss nya utmaningar som vi inte varit med om tidigare kan det vara viktigare än någonsin att vi får redskap för att lära oss förstå oss själva och våra medmänniskor. Den sociologiska disciplinen kan fungera som ett verktyg i samhällskunskapsundervisningen för att främja denna förståelse hos våra elever. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning samhällskunskapslärare på gymnasiet har om den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen samt hur de beskriver att de arbetar med den sociologiska disciplinen i sin egen undervisning. För att nå detta syfte genomfördes fem kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Empirin från dessa intervjuer relaterades sedan till klassiska sociologiska teorier för att undersöka om lärarnas uppfattning om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen överensstämmer med de klassiska sociologiska teorierna samt om, och på vilka sätt, lärarnas svar skiljer sig från dessa. Några slutsatser som kan dras är att det finns en relativt stor variation i lärarnas uppfattningar om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att lärarnas svar över lag är relativt diffusa vilket skulle kunna tolkas som att det saknas kunskaper kring vad den sociologiska disciplinen faktiskt innebär. De uttalanden som handlar om sociologi utifrån konkreta exempel på samspelet och påverkansfaktorerna mellan individ och samhälle ligger närmast de klassiska sociologiska teorierna. Dessa resonemang finns dock endast hos tre av de fem respondenterna och endast i vissa uttalanden. Styrdokumentens öppna formuleringar kring den sociologiska disciplinen i kombination med en ämnestradition som premierat disciplinerna statsvetenskap och nationalekonomi framför den sociologiska disciplinen pekas ut som förklaringar till de diffusa och varierande uppfattningar som finns gällande den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen.
|
|---|
