An evaluation of the long-term functionality of Ecological Sanitation (EcoSan) projects in rural Burkina Faso : Reuse of sanitized human excreta as fertilizer in local agriculture

2.4 billion people worldwide lack access to basic sanitation solutions, with major health and environmental impact as a result. The recently adopted worldwide Sustainable Development Goals (SDG) aim to reduce this problem and extend the access to basic sanitation. The sanitation systems have to be s...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jonsson, Anna, Land, Anna
Format: Others
Language:English
Published: KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211263
Description
Summary:2.4 billion people worldwide lack access to basic sanitation solutions, with major health and environmental impact as a result. The recently adopted worldwide Sustainable Development Goals (SDG) aim to reduce this problem and extend the access to basic sanitation. The sanitation systems have to be safe to manage, and resources such as nutrients within the waste be recovered to a great extent, for the system to be worthwhile. For Burkina Faso, a low-income country in West Africa, achieving the SDGs will be a challenge, especially considering the almost 9 million people that lack access to basic sanitation. One way of achieving this is through Ecological Sanitation (EcoSan), an innovation with the goal of protecting human health and enabling reuse of sanitized human excreta as fertilizer. The overall purpose of this study is to provide sanitation practitioners in Burkina Faso with useful information on how to better carry out EcoSan interventions in the future, within the scope of achieving the SDGs.The study aim is to investigate why and to what extent earlier EcoSan latrines have not been used to their full capacity regarding nutrient recovery to local agriculture. The results are mainly based on a household survey conducted on rural Burkinabe households possessing an EcoSan latrine and supplemented with focus group discussions, key informant interviews and measurements on site. To fulfill the study objective, a material flow analysis was performed which showed that nutrient losses of nitrogen, phosphorus and potassium all were likely to exceed 80%, compared to the theoretically calculated values. Additionally, 14 barriers for recovery of nutrients were identified, where the most important ones concern urine collection and storage. Furthermore, results showed that use and reuse practices tended to be higher if initialtraining focused on agricultural aspects rather than hygiene aspects. === 2.4 miljarder människor världen över saknar idag tillgång till grundläggande sanitetslösningar, med stora effekter på människor hälsa och närmiljö som följd. Tillgång till sanitet ska inte bara uppfyllas, enligt de nyligen antagna globala målen för hållbar utveckling (SDG) ska hantering av det mänskliga avfallet ske på ett  säkert sätt samt att näringsresurserna i detta återvinnas. För Burkina Faso beläget i Västafrika och ett av världens fattigaste länder, kommer det bli en stor utmaning att uppnå SDG-målsättningarna, särskilt med tanke på de nästan 9 miljoner invånare som helt saknar tillgång till grundläggande sanitet. Ett sätt att uppnå målsättningarna är genom ekologisk sanitet (EcoSan), ett koncept med målen att skydda människors hälsa samt möjliggöra återanvändning av hygieniserat mänskligt avfall som gödningsmedel i det lokala jordbruket. Det övergripande syftet med denna studie är att ge aktörer inom sanitetssektorn i Burkina Faso användbar information om hur EcoSan-interventioner kan genomföras bättre i framtiden inom ramen för SDG. Det närliggande syftet var att undersöka varför och i vilken utsträckning tidigare EcoSan-latriner inte har använts till sin fulla kapacitet när det gäller näringsåtervinning till det lokala jordbruket. Resultaten baseras huvudsakligen på en enkät på Burkinska hushåll som äger en EcoSan och kompletterades med fokusgruppdiskussioner, intervjuer med nyckelpersoner och mätningar. För att uppfylla syftet med projektet genomfördes en materialflödesanalys för att kvantifiera skillnaden mellan teoretisk och praktisk återföring av näringsämnena kväve, fosfor och kalium till jordbruket. Förlusten av samtliga tre näringsämnen överskred 80%. Dessutom identifierades 14 barriärer för återföringen, där de viktigaste rör insamling och lagring av urin. Hushållens återföringspraxis tenderade att bli högre om den initiala undervisningen var mer inriktad mot jordbruksaspekten än på hygienaspekten.