| Summary: | User experience (UX) is one of the most popular subjects in the industry nowadays and plays a significant role in the business success. As the growth of a business depends on customers, it is essential to emphasize on the UX that can help to enhance customer satisfaction. There has been statements that the overall end-user experience is to a great extent influenced by page load time, and that UX is primarily associated with performance of applications. This paper analyzes the effectiveness of performance optimization techniques and their impact on user experience. Principally, the web performance optimization techniques used in this study were caching data, fewer HTTP requests, Web Workers and prioritizing content. A profiling method Manual Logging was utilized to measure performance improvements. A UX survey consists of User Experience Questionnaire (UEQ) and three qualitative questions, was conducted for UX testing before and after performance improvements. Quantitative and qualitative methods were used to analyze collected data. Implementations and experiments in this study are based on an existing tool, a web-based application. Evaluation results show an improvement of 45% on app load time, but no significant impact on the user experience after performance optimizations, which entails that web performance does not really matter for the user experience. Limitation of the performance techniques and other factors that influence the performance were found during the study. === Användarupplevelse (UX) är idag en av de mest populära ämnena inom IT-branschen och spelar en viktig roll i affärsframgångar. Eftersom tillväxten av ett företag beror på kunder är det viktigt att betona på UX som kan bidra till att öka kundnöjdheten. Det har konstaterats att den övergripande slutanvändarupplevelsen i stor utsträckning påverkas av sidladdningstiden och att UX huvudsakligen är förknippad med applikationernas prestanda. I denna studie analyseras effektiviteten av optimeringstekniker och deras inverkan på användarupplevelse. Huvudsakligen, optimeringstekniker som användes i denna studie var cache-lösning, färre HTTP-förfrågningar, Web Workers och prioritering av innehåll. Profileringsmetoden "Manual Logging" användes för att mäta prestandaförbättringar. En enkätutvärdering som består av User Experience Questionnaire (UEQ) och tre kvalitativa frågor, genomfördes med fokus på användarupplevelsen före och efter prestandaförbättringar. Kvantitativa och kvalitativa metoder användes för att analysera insamlade data. Implementeringar och experiment i denna studie är baserade på ett befintligt verktyg, en webbaserad applikation. Utvärderingsresultatet visar en förbättring på 45% när det gäller sidladdningstid men ingen signifikant inverkan på användarupplevelsen efter prestandaförbättringar, vilket innebär att webbprestanda inte spelar någon roll för användarupplevelsen. Begränsning av optimeringstekniker och andra faktorer som påverkar prestationen hittades under studien.
|
|---|
