Elproduktionskostnad för kärnkraft och vindkraft

Den här rapporten syftar till att ta fram elproduktionskostnad för ny kärnkraft och vindkraft i Sverige. Tidsperspektivet är investeringar som gjorts nyligen i kraftslagen eller som görs idag. Elproduktionskostnad är endast en del av det konsumenten betalar för på sin elräkning. Samhällskostnader oc...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Nilson, Kasper, Tuvlind, Anton
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Energiteknik 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233216
Description
Summary:Den här rapporten syftar till att ta fram elproduktionskostnad för ny kärnkraft och vindkraft i Sverige. Tidsperspektivet är investeringar som gjorts nyligen i kraftslagen eller som görs idag. Elproduktionskostnad är endast en del av det konsumenten betalar för på sin elräkning. Samhällskostnader och elnätskostnader står för 70 procent av kostnaderna. Elproduktionen har direkta kostnader som uranbränsle i kärnkraften och underhållsarbete i vindkraften. Det finns också kostnader som är svårare att kvantifiera som slutförvaring av kärnbränsle samt vindkraftens påverkan på omgivning och natur. I rapporten används en beräkningsmodell för att kalkylera elproduktionskostnad i Sverige för kärnkraft och fyra typer av vindkraft där direkta kostnader, kapitalkostnader och styrmedel är i fokus. Beräkningsmodellen är från 2014 och rapporten uppdaterar indata för 2018. I referensfallet kostar elproduktion från kärnkraft 58 öre/kWh och från landbaserad vindkraft 45 öre/kWh inklusive styrmedel. Havsbaserad vindkraft är dyrare. Investeringskostnaden i kärnkraft har stor inverkan men är särskilt svår att bestämma eftersom det inte byggts kärnkraft i Väst på länge. Kalkylränta är också svårbestämd och har betydelse för båda kraftslagen. Elcertifikat har per certifikat tappat i värde sedan 2014. De externaliteter som inte medtas i beräkningsmodellen adderas slutligen som för- och nackdelar och ger en helhetsbild av elproduktionskostnaderna. Båda kraftslagen har goda framtidsutsikter men står inför olika utmaningar. Kärnkraft är leveranssäkert medan vindkraft inte är det. Vindkraft stör sin omgivning medan kärnkraftsolyckor kan bli ödesdigra och kärnavfallshantering är etiskt problematisk. ===  This report aims to establish the production costs for new nuclear and wind power in Sweden. The addressed time period concerns recent or current investments in power production capabilities. The production cost of electricity is only a part of the final consumers cost. Taxes and transmission costs amounts to 70 percent of consumer costs for electricity. Both nuclear and wind power production have direct costs as nuclear fuel and maintenance associated with them but there are also cost that are harder to quantify such as final repository of spent nuclear fuel and a wind turbines effect on its immediate environment. In this report a calculation model for power generation costs in Sweden is used to determine the production costs for nuclear reactor and four different wind farms. The model dates from 2014 and in the report input data from 2018 is used. In the reference case the production costs from nuclear and onshore wind power are 58 öre/kWh and 45 öre/kWh respectively including instruments. Offshore wind power is more expensive. The investment cost for nuclear power has a great impact but is meanwhile particularly difficult to determine due to lack of recent nuclear investments in the West. The cost of capital is also difficult to determine for both types of power generation. The electricity certificate has lost some of its value in monetary terms since 2014. The externalities which are not included in the calculation model are in the end accounted for as pros and cons to draw a bigger picture of the power generation costs. Both manners of generation show good prospect but face different challenges. Nuclear power has good delivery reliability which is not the case for wind power. Wind farms disturbs its near environment while nuclear mishaps can be devastating, and the disposal of spent fuel is ethically problematic.