The Impact of Weather on Residential Fires in Sweden: A Regression Analysis

• Main Authors: Reineck, Viktor, Ulfsparre, Folke
• Format: Others
• Language: English
• Published: KTH, Matematisk statistik 2019
• Subjects: Regression; Poisson; Negative binomial; Generalized linear models; Organizational theory; Negativ binomial; Generaliserade linjära modeller; Organisationsteori; Probability Theory and Statistics; Sannolikhetsteori och statistik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254304

The purpose of this report is to investigate possible relationships between the number of residential fires in Sweden and various weather parameters. The study is conducted based on a hypothesis as stated by the MSB, the Swedish Civil Contingencies Agency, that behavioral factors related to weather can have an influence on the number of residential fires. Generalized linear models within the regression analysis have been used and specifically Poisson and negative binomial regression. The aim was to map the possible connection and determine if it was possible to use the analysis as a tool to improve the emergency services in Sweden. Temperature, short term differences in temperature and precipitation were analyzed with residential fires as the dependent variable, which resulted in a model for each municipality in Sweden. The relationships between the weather parameters and residential fires, seen throughout Sweden, proved to be weak to non-existent with one exception. The average temperature variable was significant in 117 out of 290 municipalities and indicated a relationship where the expected number of residential fires decreases at temperature increases. Due to the weak relationships, the model is not recommended as a prognostic tool on a national level. However, individual models could be used as a supplement to current prognostic tools at a local level and used for preventive purposes. Thus, the study has concluded that weather has some impact on the expected number of residential fires and thus has the potential to be used as a tool when forecasting residential fires. As an addition to the regression analysis, an organizational analysis of the emergency services in Sweden is carried out. The analysis sought the optimal structure based on the emergency services conditions and requirements, which were defined on the basis of organizational concepts and methods. The result was a more structured operation and organization where methods and processes are managed at a centralized level. === Syftet med denna rapport är att undersöka eventuella samband mellan antalet bostadsbränder i Sverige och olika väderparametrar. Studien genomförts mot bakgrund av en hypotes ställd av MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, om att beteendefaktorer relaterade till vädret kan ha en påverkan på antalet bostadsbränder. Generaliserade linjära modeller inom regressionsanalysen har använts och specifikt Poisson- och negativ binomialregression. Målet var att kartlägga det eventuella sambandet och avgöra huruvida det var möjligt att nyttja analysen som verktyg för att förbättra räddningstjänsten i Sverige. Temperatur, kortsiktig temperaturförändring och nederbörd analyserades med bostadsbränder som den beroende variabeln, vilket resulterade i en modell för varje svensk kommun. Sambanden mellan väderparametrarna och bostadsbränder, sett över hela Sverige, visade sig vara svaga till obefintliga med ett undantag. Variabeln för genomsnittstemperatur var signifikant i 117 av 290 kommuner och visade på ett samband där förväntat antal bostadsbränder minskar vid ökad temperatur. På grund av de svaga sambanden, sett över hela Sverige, rekommenderas inte modellen som prognostiskt verktyg på nationell nivå. Däremot skulle enskilda modeller kunna användas som komplement till nuvarande prognostiska verktyg på lokal nivå, samt användas i förebyggande syfte. Därmed har studien kommit fram till att väder har viss påverkan på det förväntade antalet bostadsbränder och således har potential att användas som verktyg vid prognos av bostadsbränder. Som ett komplement till regressionsanalysen genomförs en organisatorisk analys av räddningstjänsten i Sverige. Analysen sökte den optimala strukturen utifrån räddningstjänstens förutsättningar och krav, som definierades utifrån grundläggande organisatoriska begrepp och metoder. Resultatet blev en mer strukturerad verksamhet där metoder och processer sköts på en centraliserad nivå.