Värmedriven komfortkyla i Stockholm: Teknologier och marknadspotential

• Main Authors: Francke, Elsa, Hassel, Joakim
• Format: Others
• Language: English
• Published: KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM) 2020
• Subjects: Engineering and Technology; Teknik och teknologier
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279683

The fastest growing use of electricity in buildings today is that of cooling applications. The energy used for this has more than tripled from 1980 to 2018. In Stockholm, as in many other cities, a recurrent ptoblem during summers is power peaks in the electric grid. This often leads to the purchase of non-renewable electricity instead, which in today´s society is something that is considered good.  During summer the need for cooling is at its largest, while the district heating system is almost unused that time of year, although it still keeps a high temprature. This is due to the fact that waste is being burned all year around, which provides energy to the district heating system.  This thesis aims to investigate heat-driven cooling in Stockholm, a technique that has the ability to utilize this energy. In the theory section some techniques for this have been explained - these are absorption , adsorption and evaporative methods. A case is made where it is examined approximately what traditional compressor-driven colling usually costs. This was done to get a break even cost-scenario for the heat-driven techniques. The demonstrated conclusion is that heat-driven cooling very well can be an ecenomically profitable option compared to traditional alternatives. Beyond this, heat-driven cooling also has the capability to reduce the stress on the electric grid during the summer months in Stockholm, which also contributes to, among others, positive externalities.  === Kylning är den teknik som snabbast ökar elanvändningen i byggnader idag. Mängden energi som går åt till detta har mer än tripplats från år 1980 till och med 2018. I Stockholm, precis som i många städer, finns problem med att det ofta uppkommer effekttoppar i elnätet vilket kan vara problematiskt då det ofta leder till att icke-förnybar el köps in som åtgärd.  Under sommarmånaderna är behovet av kyla som störst, samtidigt är fjärrvärmenätet i Stockholm till stor del outnyttjad under denna del av året, även fast det fortfarande håller en hög temperatur. Detta då avfall bränns kontinuerligt året om, vilket tillhandahåller energi till fjärrvärmenätet.  Detta arbete syftar till att undersöka värmedriven kylning i Stockholm, som har potentialen att utnyttha denna energi. I teoridelen har några tekniker för detta gåtts igenom, vilka är absorbtion, adsorption och evaporativa metoder. Ett case har gjorts där det undersökts ungefär vad traditionell eldriven kylning brukar kosta för att få ut ett break even-scenario för de värmedrivna teknikerna.  Slutsatsen som påvisades var att värmedriven kylning mycket väl kan vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ jämfört med traditionella alternativ. Därutöver har också värmedriven kylning möjligheten att minska belastningen på elnätet under sommaren i Stockholm, vilket indirekt bidrar till, bland flera, positiva externaliteter.