| Summary: | This thesis is born out of a desire to better understand the intentions and implications behind a contemporary planning approach we term ‘pop-up planning’. This approach can be viewed as legitimized planning institutions borrowing aesthetic and practice from citizen-led, do-it-yourself urban initiatives which act to improve public space through often tactical or temporary means. There is a blurring of the intentionality behind pop-up planning approaches, as well as contention around the actual impacts pop-up planning approaches have. We relate the ambiguity of the intentions and impacts of pop-up planning approaches to both the diversity of terminology used by different local governments, and additionally, to the dominant economic imperative which favours exchange value over use value. Therefore, through a comparative critical analysis of pop-up planning in both Vancouver, Canada and Stockholm, Sweden, we seek to explore what implications pop-up planning has relating to democracy and social justice, and to uncover what impacts and intentionalities lay behind these approaches. === Den här uppsatsen bygger på viljan att bättre förstå intentionerna och följderna av en samtida planeringsapproach vi kallar pop-up planering. Detta tillvägagångssätt kan förklaras som att legitimerade planeringsinstitutioner lånar estetik och praktik från medborgarledda gör-det-själv-initiativ som verkar för att förbättra det offentliga rummet, ofta genom taktiska eller tillfälliga medel. Lokala myndigheter använder en mångfald av termer och begrepp relaterat till pop-up planering. Detta tillsammans med det dominerande ekonomiska imperativet, som gynnar bytesvärde framför brukarvärde, tenderar att grumla de bakomliggande avsikterna och de verkliga effekterna av denna planeringsapproach. Genom en jämförande kritisk analys av pop-up planering i både Vancouver, Kanada och Stockholm, Sverige, söker vi finna vilka konsekvenser pop-up planering har för demokrati och social rättvisa, samt att påvisa vilka effekter och avsikter som ligger bakom detta tillvägagångssätt inom planering.
|
|---|
