| Summary: | Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort. AttIT-branschen allmänt ses som en enhet, leder till att de som arbetar där känner sig som enenhet, med samma övergripande tekniska kunnande att leva upp till. Dessutom visade det sigatt de ömsesidiga fördomarna mellan IT-yrkeskulturen och andra yrkeskulturer leder tillkommunikationsproblem dem emellan. Kulturskillnader och förhållningssätt hos enskildaindivider har ofta byggts upp under lång tid och sitter därför djupt rotade i respektive part. Detresulterar i en olycklig mix av teknikskräck kontra en benägenhet att bl.a. använda onödigtkrångliga ord, s.k. buzz words, för att skapa en sorts överlägsenhet eller ettsjälvförverkligande inom sin kultur. Detta kan i sin tur få följden att det blir ett mycketkomplicerat kommunikationsklimat, p.g.a. en initialt existerande, svårforceradkommunikationsbarriär. Eftersom många företag är beroende av en fungerande interaktionmed IT-arbetare menar jag att det finns mycket tid och pengar att spara på att förbättrakommunikationen med dem. I slutet av rapporten har jag resonerat vidare och tagit fram frön till några kortsiktiga och ettlångsiktigt förslag på lösningar. Bland de kortsiktiga märks medvetenhet omkommunikationssituationen och tydlighet i interaktionen, samt att sätta upp gemensamma mål att sträva mot, vilket skapar en vi-känsla och kan få flera positiva följder. I det långsiktigaförslaget funderar jag kortfattat kring förbättringar av direktiv som handlar om grundläggandeIT-utbildning i Sverige. Dessa förbättringar ska leda till en högre lägstanivå av ITmedvetenhethos medborgarna, vilket i förlängningen medför en bättre grund för ITkommunikationoch att vi i viss mån undviker det klassamhälle relaterat till IT-kunskap somjag menar redan är under framväxt. === This paper concerns my research on the culture of the IT-workforce and how it relates to otheroccupational cultures, as well as how the relation affects the communication between them. Iconducted an ethnographic study at an IT-consulting company. My focus was on theinteraction between the IT-consultants and their customers. In combination with previousresearch in the same subject area, the study shows that the IT-workforce has a distinctoccupational culture. It is influenced by the reverence of technical knowledge and how the ITworkforceis treated as a group by society in general. This reciprocal prejudice also leads tointercultural dysfunction. Since a lot of companies depend on the IT-workforce there is muchto gain if communication is improved. Some solutions are for the IT-workforce to be morepronounced and understanding in the intercultural communication and to find common goalsto strive towards. Also the lowest level of IT-knowledge among the general population mustbe raised to avoid a class society related to IT.
|
|---|
