Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden

Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dess...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Broström, Magnus
Format: Doctoral Thesis
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande 2014
Subjects:
Tid
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106235
http://nbn-resolving.de/urn:isbn:9789175193793
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-106235
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Doctoral Thesis
sources NDLTD
topic Time
older people
future
dying
death
ageing
lifecourse perspective
Tid
äldre
framtid
döende
död
åldrande
livsloppsperspektiv
Social Sciences
Samhällsvetenskap
spellingShingle Time
older people
future
dying
death
ageing
lifecourse perspective
Tid
äldre
framtid
döende
död
åldrande
livsloppsperspektiv
Social Sciences
Samhällsvetenskap
Broström, Magnus
Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
description Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70–91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, i deras erfarenheter av döende och död, och i vad de trodde hände efter döden. Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och för ett ”efter döden”. Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultat kan bidra till en bättre förståelse för äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. === The aim of the dissertation is to explore older people´s thoughts and conceptions about their own future, death and dying. It is an academic field that, to date, has received limited attention. One reason for this is that gerontology and thanatology has rarely worked together. The discussion is also absent from public debate. At the same time, advanced age is normally the time when death occurs. The study is based on qualitative interviews with 27 older women and men, aged 70-91, all of whom lived in ordinary housing and who regarded themselves as being in good health. The research process, in all phases, adopted a lifecourse perspective, and both abductive and hermeneutic analytic tools were used. The analysis and the interpretations revealed contrasting patterns regarding whether the participants thought about their future and death, had conversations about these subjects, whether they had previous experience related to dying and death, and their ideas about what happens after death. The results indicated that reflections about and actions to handle a diminishing future were central elements in the everyday life of the participants, who experimented with various time horizons. A key pattern concerned what was “the right time” for reflections about death, and for the planning of arrangements related to death. A complex overall picture of older people´s conceptions about their future, death and dying emerged in the results, where age patterns, a prolonged life course, responsibility, control and dignity were central themes. The results may contribute to a better understanding of older people´s existential situation, in the face of a diminishing future, death and dying.
author Broström, Magnus
author_facet Broström, Magnus
author_sort Broström, Magnus
title Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
title_short Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
title_full Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
title_fullStr Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
title_full_unstemmed Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
title_sort äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden
publisher Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106235
http://nbn-resolving.de/urn:isbn:9789175193793
work_keys_str_mv AT brostrommagnus aldremanniskorsforestallningaromdenegnaframtidendoendetochdoden
_version_ 1718564205379977216
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-1062352017-12-19T05:30:23ZÄldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och dödensweBroström, MagnusLinköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrandeLinköpings universitet, Filosofiska fakultetenLinköping2014Timeolder peoplefuturedyingdeathageinglifecourse perspectiveTidäldreframtiddöendedödåldrandelivsloppsperspektivSocial SciencesSamhällsvetenskapSyftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70–91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, i deras erfarenheter av döende och död, och i vad de trodde hände efter döden. Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och för ett ”efter döden”. Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultat kan bidra till en bättre förståelse för äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. The aim of the dissertation is to explore older people´s thoughts and conceptions about their own future, death and dying. It is an academic field that, to date, has received limited attention. One reason for this is that gerontology and thanatology has rarely worked together. The discussion is also absent from public debate. At the same time, advanced age is normally the time when death occurs. The study is based on qualitative interviews with 27 older women and men, aged 70-91, all of whom lived in ordinary housing and who regarded themselves as being in good health. The research process, in all phases, adopted a lifecourse perspective, and both abductive and hermeneutic analytic tools were used. The analysis and the interpretations revealed contrasting patterns regarding whether the participants thought about their future and death, had conversations about these subjects, whether they had previous experience related to dying and death, and their ideas about what happens after death. The results indicated that reflections about and actions to handle a diminishing future were central elements in the everyday life of the participants, who experimented with various time horizons. A key pattern concerned what was “the right time” for reflections about death, and for the planning of arrangements related to death. A complex overall picture of older people´s conceptions about their future, death and dying emerged in the results, where age patterns, a prolonged life course, responsibility, control and dignity were central themes. The results may contribute to a better understanding of older people´s existential situation, in the face of a diminishing future, death and dying. Doctoral thesis, monographinfo:eu-repo/semantics/doctoralThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106235urn:isbn:9789175193793doi:10.3384/diss.diva-106235Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 612application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess