Individriktad brottsprevention : om SSPF och viljan att samverka

• Main Author: Söderberg, Christina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier 2016
• Subjects: Social Work; Socialt arbete; Social Sciences Interdisciplinary; Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-125927; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-7685-798-4

Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik. Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj. De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen? Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in  genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan. Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i  SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar  socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas  också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad  kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges  föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att  göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien. === This dissertation deals with crime prevention co-operation targeted at the  individual level, a relatively new phenomenon in present Sweden and Scandinavia. A certain work model – SSPF, collaboration between school, social services, the police and the leisure sector – is chosen for the study. The study's purpose is to investigate crime prevention co-operation on individual level as idea and practice. To this end, different focuses are used: policy/structure; organization/profession and practice/family. The questions the study answers attached to the focus areas above are the following: How has this form of interaction around the young  emerged and how is it justified? What are the organizational conditions and how is SSPF experienced by collaborative partners? What does the interaction look like between those representing society´s institutions as well as between the professionals and the families? Three municipalities are examined in the study. The empirical material was collected through studies of documents; interviews, in groups and individually, with collaborative partners in the three municipalities; observations at SSPF-meetings and a survey that were sent to a number of municipalities and districts in Sweden. On an overall level, the results show that a clear link exists between the  general development of society at large and the development of crime prevention work. Generally it can be said that talk of crime prevention today is less focused on structural explanations and action, but rather increasingly concerns control and efficiency, including early discoveries and rapid reaction, which should be strengthened through collaboration at work. The role of the police in individually targeted prevention has become more important and they can be seen clearly as the most dominant party in the SSPF-interaction. Regarding the current conditions for SSPF-work, the study shows that both the organizational prerequisites (such as stability in organizations), and implementation (such as opportunities for exchange of information at the individual level between the parties) play a major role. The professionals form an alliance in which the common image of the young creates meaning. A tension between support and control becomes visible in the work, as well as a kind of uniformity – iso-morphism- whereby the police acting social workers and the social service talk about more control. An alliance is also formed between professionals and parents, aiming mainly at gaining increased control concerning the young person, but also at strengthening support to the parents. The professional´s quest for a new way of working to make it better for the target group becomes clear in the study. In conclusion: this kind of collaborative work within the area of crime prevention is complex, and this study is a contribution to a better understanding of the subject.