Påverkar revisorns kompetens och oberoende träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar?

• Main Authors: Kleberg, Jens, Sundelius, Moa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Företagsekonomi 2018
• Subjects: Going concern warning; type I error; competence; independence; time lag; Fortlevnadsvarning; typ I-fel; kompetens; oberoende; tidsfördröjning; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148860

According to generally accepted auditing standards, the auditor should give a going concern warning if there is substantial doubt regarding the client’s ability to survive. Research has shown that the accuracy is low because most companies receiving a going concern warning survives and most companies that declare bankruptcy has not received a going concern warning. This study focuses on the accuracy of given going concern warnings, because previous research in this area is limited. The results indicate that the competence and independence of the auditor has an impact on the accuracy of given going concern warnings and that the accuracy is higher when the time lag is longer. The study contributes with a wider definition of accuracy and shows that there are significant differences in accuracy between the big audit firms. === Bakgrund Enligt god revisionssed ska revisorer utfärda en fortlevnadsvarning i revisionsberättelsen om det råder tvivel angående klientens förmåga till fortsatt drift. Träffsäkerheten har i tidigare studier visat sig vara låg, då de flesta företag som får en fortlevnadsvarning inte går i konkurs och de flesta företag som går i konkurs inte har fått en fortlevnadsvarning. Tidigare studier har främst fokuserat på om företag som går i konkurs har fått en fortlevnadsvarning och denna studie fokuserar därför på typ I-fel, alltså att företag som fått en fortlevnadsvarning inte går i konkurs. Syfte Syftet med studien är att förklara om revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar. Dessutom syftar studien till att undersöka om träffsäkerheten påverkas av att tidsfördröjningen är längre än 12 månader efter fortlevnadsvarningen. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår från tidigare forskning, vilket legat till grund för studiens tre hypoteser. Vidare har studien en tvärsnittsdesign, där det kvantitativa datamaterialet främst har hämtats från svenska aktiebolags årsredovisningar. Slutsats Resultatet tyder på att revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar och att ökad tidsfördröjning har positiv påverkan på träffsäkerheten. Studien bidrar med en utvidgad definition av träffsäkerhet och visar på en signifikant skillnad i träffsäkerhet mellan de större revisionsbyråerna.