Bestämningsfaktorer till kriminalitet med fokus på effekten av ekonomisk ojämlikhet : En panelstudie över Sveriges län under perioden 2000-2014

• Main Authors: Karlsson Schedvin, Clara, Ebadian, Mona
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Nationalekonomi 2019
• Subjects: Economics; Nationalekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159043

Sverige nådde 2018 den högsta nivån av ekonomisk ojämlikhet och det finns svenska studier som har undersökt sambandet mellan kriminalitet och ekonomisk ojämlikhet på individnivå och därför har vi i vår studie studerat svenska län. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera bestämningsfaktorer till kriminalitet med fokus på effekten av ekonomisk ojämlikhet under perioden 2000–2014. Har ekonomisk ojämlikhet och våra övriga bestämningsfaktorer en signifikant effekt på antalet brott som begås i Sverige? För att besvara våra frågeställningar gjordes en ekonometrisk modell och med hjälp av paneldata undersökte vi hur ekonomisk ojämlikhet, invandring, inkomst, sysselsättning, utbildning, ålder, kön och befolkningstäthet påverkar olika typer av brott. De brottskategorier som har undersökts är stöld, rån, försökt till mord och dråp, misshandel och narkotikabrott. Vi har dragit slutsatsen att minskad ekonomisk ojämlikhet leder till en minskning av antalet förmögenhetsbrott, i form av rån och stöld, och att det finns en svag negativ effekt på grövre våldsbrott. Däremot tycks effekten på narkotikabrott vara positiv men med en justering för tidseffekt blir dessa estimat ej längre signifikanta. De övriga bestämningsfaktorerna hade en varierande effekt på antalet brott. Ökad invandring ledde till färre misshandelsfall och narkotikabrott men till en ökning av antalet stölder, rån samt mord och dråp. Inkomst hade en negativ effekt på stöld och rån samt men effekten var positiv för misshandel och narkotikabrott. En ökad nivå av sysselsättning ledde till färre rån, narkotikabrott och misshandelsfall men för stöld fick vi en signifikant positiv effekt. Effekten av en ökad andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning var oklar och vi hittade inget tydligt samband till förmögenhetsbrotten. Befolkningstäthet hade störst effekt på förmögenhetsbrotten och vi konstaterade att det blir fler rån, stölder och narkotikabrott om befolkningstätheten ökar. Effekterna från ålder och könlyckades vi inte representera väl i vår studie och vi har dragit slutsatsen att den effekten bättre fångas upp i en studie på individnivå.