Det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie kring vilka förtjänster laborativt arbete kan bidra med och hur dessa förtjänster kan uppnås

• Main Author: Svensson, Elin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Tema Miljöförändring 2019
• Subjects: Naturvetenskap; Laborativt arbete; Naturkunskap; Undervisning; Natural Sciences; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-161959

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera, analysera och sammanställa vetenskaplig litteratur kopplat till det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen. Det laborativa arbetet står inskrivet i skolans styrdokument varför det är intressant att undersöka vad forskningen säger som rättfärdigar dess förekomst. Likaså ställs ibland frågan om det laborativa arbetet kan vara lösningen till sjunkande kunskapsnivåer och attityder mot naturvetenskap bland Sveriges skolelever. Frågeställningarna som denna studie grundar sig på handlar om att studera vad tidigare forskning säger att laborativt arbete kan ha för förtjänster samt betydelsen av det laborativa arbetets upplägg för uppfyllelsen av dessa förtjänster. Denna litteraturstudie är ämnad att följa riktlinjerna kring en systematisk litteraturstudie och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys genomförts. Resultatet av denna litteraturstudie visar att laborativt arbete kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper, labbvana, naturvetenskapliga arbetssätt och metoder, ökad förståelse för NOS, förbättrat intresse och engagemang samt kunskaper som inte är direkt kopplade till naturvetenskap så som riskhantering och samarbetsförmåga. De olika upplägg av laborativt arbete som litteraturen behandlar är bland annat öppna och undersökande laborationer, fjärrstyrda och digitala laborationer samt praktiska laborationer. Analysen av litteraturen visar att olika upplägg har varierad potential att bidra till olika komponenter av lärande. Litteraturen visar att alla undersökta upplägg kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper. De upplägg som litteraturen visar har störst potential att bidra till flest komponenter för lärande är de öppna och undersökande samt de praktiska laborationerna. Studien avslutas med en diskussion kring analysen och de sammanställande figurer som analysen resulterat i. En slutsats som denna litteraturstudie drar är att laborationernas upplägg bör anpassas efter den laborativa aktivitetens syfte och mål. Litteraturen visar att laborativt arbete kan bidra till både kunskaper och förbättrade attityder varför det kan ses som en möjlig lösning till sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. En annan slutsats som studien kommer fram till är att det saknas nationell forskning på området och att det behövs för att säkerhetsställa den nationella kompetensen och i förlängningen även kunskapsnivåerna i svensk skola.