Likvidation : en jämförelse mellan 13 kapitlet 12 § aktiebolagslagen & § 3-4 och § 3-5 aksjeloven/allmennaksjeloven

• Main Author: Viberg, Paula
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen 2005
• Subjects: aktiebolagslag; likvidation; Commercial and company law; Affärsrätt
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3933

Aktiebolagets uppkomst går att härledas ända tillbaka till medeltidens handelsliv, främst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, där kapitalet utgjorde säkerheten i bolaget, samt att delägarnas egna förmögenheter skiljdes från detta kapital var en nyhet på den tiden. Än idag är aktiebolaget en viktig del av affärslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger på en kapitalkonstruktion, det vill säga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenärer genom att ställa upp regler för att se till att bolaget alltid har något slags kapital, ett så kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte på villkor då bolaget måste träda i likvidation. Tanken är att ett bolag inte skall kunna ha möjlighet att göra så pass dåliga affärer att bolagets kapital helt går förlorat. Det övergripande syftet med min uppsats är att se hur harmoniseringen av det andra bolagsdirektivet, och då framför allt artikel 17, skett i svensk respektive norsk rätt. Utgångspunkten ligger i den historiska utvecklingen av bolagsrätten samt det nordiska samarbetet. Vidare är syftet att, genom ett komparativt angreppssätt, jämföra dessa lösningar för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Mina frågeställningar är bland annat: Vad innebär det andra bolagsdirektivet, artikel 17? Hur ser Sveriges respektive Norges lagstiftning ut utifrån denna artikel? Vilka gemensamma drag respektive olikheter har de olika lagstiftningarna vid en komparation av § 3-4 respektive § 3-5 aksjeloven/allmennaksjeloven samt 13 kap. 12 § aktiebolagslagen? === The origin of the limited company can be traced back to the medieval trading life, mainly that in Italy. The possibility to operate a business by investing capital, where the capital represented security for the company and the fact that the shareholder’s own fortune was separated from this capital, were news at the time. The limited company still today constitutes an important part of modern business life. The Second Company Law Directive is based on a construction of capital, that is, a system of capital that is to protect the company’s creditors by setting rules to ensure that the company has some capital at all times, a so called minimum capital. Article 17 in the Second Company Law Directive aims at conditions when the company must go into liquidation. The idea is that a company should never be able to do so bad that the company’s capital will be entirely lost. The main purpose of my thesis is to see how the harmonisation of the Second Directive, mainly article 17, has taken place within Swedish and Norwegian law respectively. The thesis begins with the historical development of company law and the co-operation of the Nordic countries. Further, my purpose, using a comparative approach, is to analyse the differences and the similarities in the harmonisation process. My questions are, among others: what does the Second Directive, article 17 mean? What does the legislation in Sweden and Norway look like on the basis of this article? What common features and differences do the different legislations have when comparing § 3-4 and § 3-5 in the Norwegian Company Law and chapter 13 § 12 in the Swedish Company Law?