| Summary: | Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker kring och ser på arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger på ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt och är baserade på kvalitativa intervjuer för att ta reda på några lärares uppfattningar och syn på arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna är utförda på tre olika skolor i två olika kommuner och 16 verksamma lärare har deltagit. Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhället och en skola i förändring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som påverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som påverkar. I bakgrunden tas även Social Dominance Theory upp. Studiens resultat påvisar att arbetslaget fyller en viktig funktion för de intervjuade lärarna och att de individer som ingår i arbetslaget påverkar hur samarbetet ser ut. Resultatet visar även att det har betydelse hur gruppen är strukturerad och hur ansvaret är fördelad både inom gruppen och från skolledningen. De flesta intervjuade lärarna beskrev att det fanns en styrning i arbetet i arbetslag och att de såg hur samhället hade en påverkan på arbetet i arbetslag i form av ökade uppgifter från skolledningen. Studiens resultat framlägger bevis för att arbetslagen arbetar separerade från varandra och likaså att samarbete mellan arbetslagen i stort sett inte förekom. Slutsatser som denna studie visar är att lärare tenderar att själva gruppera sig efter stadieindelning eller fysisk placering, att uppdelning sker både inom och utanför arbetslaget och att gemensamma värden och normer inom arbetslaget är betydelsefullt för de intervjuade lärarna.
|
|---|
