| Summary: | Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.
|
|---|
