Interferens genom hemolys som påverkar analys av S- bilirubin på Olympus AU2700

• Main Author: Saleh, Amal
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) 2013
• Subjects: Interferens; hemolys; S- bilirubin; Olympus AU2700
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30444

Felaktig provtagning kan orsaka hemolys som kan påverka mätresultatet av S-bilirubin koncentrationen vid användning av diazometoder. Bilirubin är ett gulfärgat pigment som erhålls när hemolglobin bryts ner. Vätebindningar som finns i bilirubinstrukturen stabiliserar molekylen och avgör om den är löslig eller inte löslig i vatten. Bilirubin konjugeras i levern och blir vattenlösligt, därefter utsöndras bilirubin via gallan och tarmen. Hyperbilirubinemi uppstår vid ökad nedbrytning av erytrocyter eller vid leverskada. Ökad bilirubinkoncentration i blodet sker ofta hos nyfödda och diffunderar till kroppens celler och orsakar icterus. Studien gjordes med syftet att studera hur olika grad av hemolys påverkar analys av S-bilirubin-koncentrationen. S-bilirubinkoncentration analyserades kolormetrisk i Olympus AU2700. Diazoreaktionen sker mellan bilirubin och diazotiserad sulfanilsyra som bildar en färgad produkt, azobilirubin. Azobilirubin analyseras genom absorbansmätning vid 540 nm. Absorbansen är proportionell mot totala bilirubinkoncentrationen. En hemolysat-spädningslösning gjordes och användes som en spädningsslösning till 16 stycken olika serumprover för att få olika hemolysgrader 0 g/L, 0,5 g/L, 1 g/L, 3 g/L respektive 5 g/L. Resultatet visade att hemolys sänkte S-bilirubinkoncentrationen vid mätning i instrumentet som använder diazimetoder. Vid högre grad av hemolys som tillsattes till S-bilirubinkoncentrationen desto lägre blev S-bilirubinkoncentrationen som analyserades i proverna. Alla prover som hade låg S-bilirubinkoncentration hade större avvikelser jämfört med de prover som hade hög S-bilirubinkoncentration. Vid tillsats av hemolys med 0,5 g/L till prover med S-bilirubinkoncentrationen under 20 µmol/L låg avvikelsen mellan 12,00 % och 16,00 % medan vid tillsats av samma hemolysgrad till S-bilirubinkoncentrationen över 20 µmol/L låg avvikelsen mellan 0,67 % och 4,00 %. Slutsatsen är att patientprover som har S-bilirubinkoncentrationer lägre än 20 µmol/L och med hemolys inte kan mätas, prover från patienter med hyperbilirubinemi och hemolysgrad lägre än 1 g/L kan analyseras i de fall de är svåra att ta om t.ex på nyfödda.