Ungdomars attityder till klotter : En undersökning av klottrets försvinnande, vart har det flyttat och varför?

• Main Author: Hendin Hoeckr, Mathilda
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) 2020
• Subjects: klotter; ungdomar; graffiti; sociala medier; Specific Languages; Studier av enskilda språk
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98510

I denna uppsats undersöks gymnasieungdomars attityder till klotter i skolmiljö. I studien har 20 gymnasieelever från två olika skolor och gymnasieprogram intervjuats, och som komplement till intervjustudien har observationer genomförts på de båda skolorna. Observationsstudien visar att skolmiljöerna är så gott som rena från klotter. Resultatet av intervjustudien visar att en majoritet av informanterna är negativt inställda till klotter. De betraktar fenomenet som skadegörelse mer än som en form av kommunikation. Svaren bör ses mot bakgrund av att de flesta av de intervjuade är tjejer, och skolorna finns i två mindre och relativt välbärgade kommuner. Tidigare forskning visar att klotter främst lockar killar och unga män i storstadsmiljöer (Sundell m.fl. 2002). De killar som ingår i studien uppvisar en mer positiv inställning till klotter än tjejerna. Vidare visar resultatet skillnader beroende på vilket program eleverna läser. De elever som ger uttryck för en mer positiv syn på klotter som en form av kommunikation läser Media- och produktionsprogrammet. Enligt tidigare forskning om klotter och synen på klotter i olika miljöer (Rodriguez &Clair 1999, Kohn 2004) är en central del i klotter att kommunikationsformen är anonym och saknar de regler som finns i vanligt skrift- och talspråk. Just anonymiteten beskriver informanterna som central för klottrande. På frågan om informanterna tror att det fysiska klottret idag kan har ersatts av till exempel sociala medier ger studien inget entydigt svar. Gymnasieeleverna framhåller att klotter hör ihop med ålder. Flera beskriver klotter som vanligare på högstadiet än på gymnasiet.