Konstruktörers och entreprenörers behov och utmaningar för ökad BIM-användning inom byggproduktion

• Main Author: Lööv, Emma
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten 2020
• Subjects: Building Technologies; Husbyggnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79023

Just nu sker en digitalisering som vissa kallar den fjärde industriella revolutionen. Den syftar till att industrier kan bli uppkopplade genom sakernas internet. Det här arbetet studerar en liten del av byggsektorns möjlighet till digitalisering i form av tredimensionella modeller som bygghandlingar. Tidigare forskning har studerat tredimensionella modeller för bland annat broar i form av ett examenarbete skrivet av Götborg och Olsson (2016). Tyngden på den här fallstudien ligger på konsultens arbete med husmodeller och vilket intresse som finns att använda dessa hos entreprenörer. Frågor som besvaras handlar mycket om behovet från entreprenörer, viljan och motivationen för konsulter att jobba med modeller samt hur en balans kan tänkas vara mellan ritningar och modeller. För att uppnå ett resultat av fallstudien har semistrukturerade intervjuer stått för en stor del av arbetet. Kvalitativa metoder har valts för att få fram slutsatser där en innehållsanalys av intervjuinnehållet sammanfattat mycket av resultatet. Ett flertal respondenter ser problem i att ha modeller som handlingar och tror att det är svårt att få med all information. Respondenter från produktion tycker att det ska vara som nu; ritningar som huvudhandling och att modeller kan skickas som komplement. Konstruktörerna tycker att det vore skönt att kunna lägga ner mer tid på en noggrann modell för att slippa en massa ritningsarbete. Den intervjuade VDC-strategen tror att det kan skapas en standard på hur balansen mellan ritningar och modeller blir utifrån Slussenprojektet. En sådan typ av standard kan exempelvis innehålla vilka delar av ett projekt som är lämplig att modellera. Utifrån en skapad standard kan varje enskilt företag i sin tur anpassa standarden för sitt företag och vad som lämpar sig för dem. Att en modell ensam ska kunna redovisa ett projekt är lite för optimistiskt. Vissa delar är inte lämpligt att modellera och vissa delar är svåra att få med på ett rimligt sätt. Många har haft som exempel att täckskikt i bland annat grunden är något som inte är lämpligt att modellera, det tar för lång tid och är väldigt enkelt att redovisa på en ritning eller i text. En slutsats från studien är att det i nuläget behövs komplement till modeller. Det kan vara vanliga, traditionella ritningar eller så kallade modellvyer som Slussenprojektet använder. Det spelar dock ingen roll hur bra modeller det finns om inte människor inser nyttan och möjligheterna för användningen av dessa. Framöver behöver fler komma till insikt att modeller kan vara något positivt och något alla kan dra nytta av.